Olika sorters frön. Hur många kan du? Marianne Käfer berättar att frön slutade importeras under första och andra världskriget. "Då kunde folk inte klara sig själva, då blev det kris".
– Vi försöker hålla liv i gamla och nya växter, och lära folk hur man bevarar och odlar frön, berättar Hildegard Nufer, en av ledarna för kursen i fröoding som anordnas i Gamleby av föreningen Sesam.
Föreningens tusentals medlemmar delar gamla, ovanliga och unika fröer med varandra.
En angelägen fråga, minst sagt. Enligt Jordbruksverket är bara en fjärdedel av svenska lantbrukare under 50 år, vilket kan innebära problem för Sveriges livsmedelsförsörjning.
– Kulturarvssorter, som härstammar från en viss plats, är bättre anpassade till de lokala förutsättningarna, förklarar Hildegard.
– Fröer som säljs i affären kommer ofta från sydeuropa, förklarar Marianne Käfer.
– Och så har de ju bättre smak. Du kanske tycker att potatis inte smakar så mycket, men pröva en riktig gammal sort! Tillägger Hildegard.
Marianne berättar att det nyligen upptäcktes en vitlök som härstammar från Misterhult.
Föreningen, som är rikstäckande, har fördubblat antalet medlemmar de senaste åtta åren.
Vad beror det på, tror ni?
– Folk har upptäckt att det är dyrt att köpa nya frön varje år. De gamla sorterna smakar bättre, och man vill ha en resiliens och kunna vara mer självförsörjande, säger Hildegard.
Samma spenat - två helt olika fröer. Ursprungsfröna, de "knotiga", fastnade i jordbruksmaskiner. Grödorna förädlades för att passa industriellt jordbruk.
Vilka sorter är lättast att ta frön från?
– Olika typer av ärtor och bönor. De ska hänga kvar på plantan så länge som möjligt, för att eftertorka inomhus, säger Marianne.
Den 40-åriga föreningen har växt lavinartat i storlek de senaste åtta åren. Det beror på att folk vill bli mer självförsörjande, tror Hildegard Nufer.