Jordy van Hengst och blivande hustrun Erika Lindell Gustafsson.
Som barn tyckte han att det skulle vara kul att bli rik genom att jobba i fin kostym på kontor.
– Nu tycker jag det låter hemskt! Mitt yrke som brandman känns inte alls som ett jobb: det är mer en sorts aktiv och spännande livsstil som samtidigt känns meningsfull genom att få hjälpa andra människor i nöd, berättar nederländska Jordy, som jobbar i Gamlebys och Oskarshamns räddningstjänst sedan förra hösten.
Han flyttade hit från storstaden Rotterdam förra sommaren med sin stora kärlek: Erika Lindell Gustafsson, 27.
– Vi träffades för några år sedan i genom en datingapp. Som barn hade Erika flyttat med familjen från Jönköpings län till Nederländerna, men redan ganska snart i vårt förhållande visste jag att vi skulle emigrera till Sverige. Varje gång vi åkte till hit upplevde jag att hon blommar mycket mer här.
– Innan vi bestämde oss på riktigt letade jag efter brandkårsjobbannonser. När vi fick chansen att ta över en lägenhet av Erikas kusin i Gamleby, där det också söktes brandmän, var det lättare att ta det stora steget.
Erika jobbar nu som lärare på Blackstads förskola och Jordy som deltidsbrandman i Gamleby och vikarie i räddningstjänsten i Oskarshamn.
– Naturligtvis är det en stor skillnad mot mitt förra stadsliv och visst saknar jag min familj och kompisarna, det trevliga av kroglivet och naturligtvis Feyenoords fotbollstadion, men vi trivs enormt här i byn. Det är lugnt och man bor med naturen runt knuten. Jag springer ofta och det känns bra att kunna träna på Garpedansberget.
Helst skulle han byta jobbet i Oskarshamn mot en fast tjänst i Västervik tillsammans med den i Gamleby.
– För mig är det viktigt att bo nära brandstationen för att bygga en relation med kåren och närområdet. När man väljer att arbeta nära där man bor, upplever jag det som om det kommer ännu mer utifrån intresset för det lokala sammanhanget.
Jordy van Hengst är son till en av Rotterdams mer kända brandmän. Det är han som syns på bilden. När han dog kom 200 brandmän till begravningen, en syn som påverkade Jordys val att gå i pappans fotspår.
Det var inte en slump att Jordy hamnade i räddningstjänsten. Han blev på sätt och vis inspirerad redan i vaggan.
– Min pappa var en välkänd brandman i Rotterdam som kämpade hårt för förbättringar inom kårens arbetsmiljö och rättigheter. Han tyckte att jag aldrig borde välja yrket för att det var ett tufft och inte hälsosamt jobb på den tiden. När han dog och 200 brandmän i kostym kom på begravningen, visste jag att jag ändå ville bli brandman. Det har blivit mycket tryggare och man har mycket mer koll på medarbetarnas hälsa.
I storstäderna Haag och Rotterdam jobbade han sju år inom kåren och sjöräddningstjänsten och har upplevt otroligt många olika situationer och händelser.
– Här är det lugnare jourer men det är ändå ett aktivt och mycket socialt arbete. Inte bara på grund av vad man gör när vi rycker ut, men det krävs att vara friska och att vi kan lita på varandra.
– Min nederländska befälhavare tyckte att jag typ är en gammaldags brandman: kåren är min bonusfamilj. Jag hoppas att jag bygger samma förbindelse här i Gamleby i framtiden. De välkomnade mig varmt och hjälper mig när jag upplever att något är annorlunda än vad jag är van vid eller om jag har språksvårigheter.
I sommar ska det unga paret gifta sig i Västervik. Nästan allt är ordnat; ceremonin i staden och grillfesten hos Erikas familj på landet. Även på jobbet. Kollegan Damien, som började samtidigt med Jordy i Gamleby, har redan lovat att täcka upp när brudparet är på smekmånad.
– Om min pappa kunde ha sett mig nu skulle han säga att jag är korkad för att jag ändå har valt samma yrke. Men han skulle ändå säkert vara jättestolt.