Nostalgi så god som någon. Och så ett riktigt ös på det. Niklas Wrångberg, arrangören för rockkvällen Håll käften, igen! hade hoppats på en folkfest – och det blev det också. Med råge.

Redan förra året växte evenemanget ur kostymen – många som hade hoppats uppleva gamla goda favoriter fick vända hem i julikvällen. Biljetterna tog slut medan kön ringlade längre och längre nerför Storgatan...

– Förra gången var ju lokalen för liten. Några fick vända i dörren och det blev lite gnissel över det. Den här gången kör vi utomhus så att alla som vill får plats, har han tidigare sagt till Västerviks-Tidningen.

Artikelbild

| Grånad. Johan Gardestedt gitarist i Gunnebobandet Atrox gav järnet under Håll Käft, igen!

Den här gången ville han inte riskera att gå samma öde till mötes och istället fylldes både Fiskaretorget och uteserveringarna runtomkring nästintill till bredden av publik. Banden som återförenades för att göra storslagen come back under kvällen var Blue Eyes, Thunder, Holy Island, Ypzilon, Gush, Post War Dream, Atrox och Raving Mad.

De förstnämnda, Blue Eyes, var det enda renodlade bandet med bara kvinnliga medlemmar – något som var minst sagt sällsynt när Gunnebobandet spelade på så gott som varenda fritidsgård i trakten under större delen av 1980-talet.

Att de som stod i publikhavet framför de här Västervikbanden när det begav sig, för sisådär 20-30 år sedan, skulle dyka upp för att digga till gamla tonårsfavoriter var kanske ingen högoddsare. Men att havet av publik dessutom skulle innehålla Västervikare av betydligt yngre årgång var nog mer oväntat.

Red Leif Zombies verkar hålla än i dag och åldermässigt var det en blandad publik som dansade, gungade och headbangade till ett av Västerviks största punkband som bland annat spelat ihop med punkband som Charta 77, Radioaktiva räkor och Coca Carola. Där är det också värt att nämna publikens insats – här var det knappast tal om att ”hålla käften”. Istället vittnade den vilda publikens jubel och allsång om att hits som ”Ljusen brinner” knappast blivit bortglömda.

Artikelbild

| Nostalgi. Red Leif Zombies, här gestaltd av Johan Dahlström.

Niklas Wrångberg var nöjd med publiksiffran.

– Det är kul att det har kommit så många. Jag är jättenöjd.

Artikelbild

| Ungdomen. Publiken blir bara yngre och yngre.

Om det är svårt att bli profet i sin egen hemstad verkar det i alla fall inte vara svårt att bli ihågkommen som rockstjärna i Västervik...