Så kan Yxern räddas

Ett nytt miljötillstånd som söks i två etapper.Ett läge för sjön som kanske inte blir naturligt, men natur-likt.Så skulle en räddning för den krisdrabbade sjön Yxern kunna se ut.

Presentation. Håkan Sandsten från konsultföretaget Calluna presenterade arbetet med förstudien så långt som man kommit hittills.

Presentation. Håkan Sandsten från konsultföretaget Calluna presenterade arbetet med förstudien så långt som man kommit hittills.

Foto: Ulrik Alvarsson

Frödinge2017-05-04 21:57

Frödinge bygdegård var välfylld på torsdagseftermiddagen, och det var inte bara löftet om ostkaka i pausen som drog. Sjön Yxerns öde engagerar många. Förra sommaren visades bilder på båtar som tycktes ligga förtöjda långt upp på land, sumpiga strandzoner där musslor låg och ruttnade. Boven i dramat var det låga vattenståndet.

Framåt hösten beställdes en utredning som skulle peka ut en hållbar väg framåt för att slippa liknande situationer kommande år. På torsdagseftermiddagen lättades man lite på förlåten. Utredningen är inte klar. Mötet i Frödinge är en del av utredningsarbetet. Efter att experterna gjort sin dragning, fick boende och andra intresserade diskutera och komma med synpunkter och infallsvinklar på det fortsatta arbetet.

Håkan Sandsten från Calluna berättade om de tre huvudalternativ som jämförs.

* Att låta saker vara så som det är.

* Ett naturlikt område. Där man gör en utrivning av dammar, och avvecklar reglerföretaget. Det är inget stavfel när det står naturlikt. Det är nämligen svårt att avgöra vad som skulle vara ett naturligt läge. Den första sänkningen av Yxern gjordes redan på 1860-talet. Målet var att frigöra åkermark. Att återställa sjön i sitt ursprungsläge skulle vålla ramaskri från många markägare. Bovarna i dramat är snarare den vattendom som antogs på 1930-talet, och en ytterligare sänkning av sjön som gjordes 1947.

* Det tredje scenariot är en kompromiss framtaget av reglerföretaget – en sammanslutning av kraftverksägaren nedströms. I det material som Håkan Sandsten, samt Maria Rasmusson från SMHI, presenterade var utfallet i många lägen likartat mellan det naturlika och kraftverksägarnas förslag. Kraftverksägarnas förslag ger dock mer kraftproduktion. En skillnad i kurvorna över flöden och vattennivåer var att kraftverksägarnas förslag innebar en större ryckighet.

Av de tre verkar det naturlika förslaget vara huvudspåret för närvarande.

Ett stort problem är juridiken. Att ta fram ett nytt tillstånd tar tid – det är många parter som berörs och ska få säga sitt. Samtidigt vill många inblandade ser resultat redan de närmaste somrarna. Advokaten Agnes Larfeldt-Alvén redogjorde för läget. Hon lade fram en plan där man går fram i två steg.

– Man söker först om en tillfällig ändring av villkoren, under till exempel två år.

En tillfällig ändring bör ha en kortare handläggningstid, samtidigt som man får en respit att arbeta med mer långsiktiga villkor.

Håkan Sandsten gav åhörarna hopp på en punkt. Trots att sjön och fiskbeståndet har tagit stryk genom åren så är vattenkvaliteten bra.

– Sjön är stor och har varit motståndskraftig. Det gör att man kan hoppas på en bra utveckling i framtiden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!