Anders Jacobsson har gjort det mesta som man kan göra på en tidningsredaktion. Han har varit reporter, redigerare, nattredaktör, webbredaktör, nyhetschef och lokalredaktör.
– Jag började som lokalredaktör och slutar som lokalredaktör, berättar Anders när vi träffas för en stunds samtal om journalistik och om livet i största allmänhet.
Anders fyllde 63 i februari. Men han väljer att gå hem några år tidigare. Karriären började redan som 18-åring på Västerbottens-Kurirens lokalredaktion i Storuman. Anders var sommarvikarie och gick fortfarande i gymnasiet i Lycksele när han fick ta sina första stapplande steg på journalistikens förunderliga vägar.
– Det var himla kul, säger Anders och minns.
Himla kul är ett uttryck som ofta återkommer under vårt samtal. Anders har prövat en hel del – både inom journalistiken och i reklambranschen. Det var ingen självklarhet att han blev journalist. Efter gymnasiet började han på socialhögskolan i Umeå.
– Himla kul tid, tycker Anders.
I början av 1970-talet skulle alla ungdomar i norr till Umeå. Det svängde om staden som växte. Det var en radikal tid. FNL-rörelsen var högst aktiv och man demonstrerade mot USA:s krig i Vietnam. Anders var med och samlade in pengar, hoppade in som vikarie på Västerbottens Folkblad och blev till slut socionom och hamnade i Helsingborg 1975.
Och det var nog där Anders Jacobsson kom underfund med att han nog skulle ägna sig åt journalistiken i alla fall. Det blev fyra månader, som socialsekreterare.
– Jag såg en annons i DN att Västerviks-Tidningen sökte en lokalredaktör till Överum, berättar han.
På den tiden visste inte Anders var Överum låg. Men några kurskamrater på socialhögskolan hade talat sig varma över Västervik. Jacobsson blev Överumsbo för något år. Det var när samhället sjöd av liv, Piazzan blomstrade och Anders fick många nya vänner.
– Himla kul, är hans omdöme om den tiden.
Det fortsatte att vara himla kul. Redaktionen i Överum lades ner och Anders kom in till centralredaktionen. På den tiden låg tidningen på andra sidan torget och trycktes fortfarande i bly. Anders har varit med om många och stora tekniska förändringar.
– På gott och ont, tycker han.
1981 återvände familjen till Västerbotten och Umeå. Anders blev nattredaktör på Västerbottens Folkblad. Han fick brottas med rubriker till tre löpsedlar (stadslöp, lapplöp och bonnlöp som redaktörerna lite vanvördigt kallade dem) och tre första sidor varje dag.
– Rubriksnickrandet har alltid fascinerat mig; att försöka beskriva innehållet i en artikel med sex ord.
Tiden i Umeå blev några år. Familjen längtade tillbaka till vänner och livet i Västervik.
– Vi hade glömt bort hur kallt och mörkt det var där uppe, säger Anders.
Väl tillbaka i Västervik började Anders på Västerviks-Demokraten, som gav VT en tuff match under några år. Han fortsatte på radio Kalmar, gick över till reklambranschen, återvände till radion, startade eget och kom till slut tillbaka till Västerviks-Tidningen. Men nu är det slut. Nyhetshetsen och stressen är över. Nu väntar lugnare tider.
Först väntar en resa till Dubrovnik, sedan ska köket fixas, timmer sågas till plank, nya projekt i trädgården förverkligas och Bäckmarks kor underhållas av dragspelstoner...
– Det är de enda som gillar att jag spelar, säger Anders.