Nu har det gått två år sedan VT besökte Jurabacken för att prata med personalen i samband med att barn och utbildningsförvaltningens sparpaket slog hårt mot kommunens förskolor. Jurabackens personal menade då att gränsen var nådd för hur stora besparingar de klarade.
När VT nu träffar förskolelärarna Johanna Grönwall, Karin Melander, Ingela Preusse och Madeleine Johansson är de överens om att besparingarna inte drabbade just Jurabacken så hårt som man befarade. Men konstaterar också att stressen har ökat, både bland personalen och barnen. Förändringar har krävts för att hantera situationen.
– Vi har ändrat strukturen på avdelningarna och verkligen sett över våra rutiner, berättar Karin Melander.
Ett exempel på en åtgärd som vidtagits för att hantera situationen är att delar av gården har delats av med ett staket, så att utrymmet kan begränsas när det är färre vuxna på plats. Ibland känner sig personalen också tvingad att vara ute med barnen, eftersom det kan vara lättare att hantera en barngrupp då.
Johanna Grönwall, Karin Melander, Ingela Preusse och Madeleine Johansson minns tydligt oron under 2013.
– Den värsta oron var om man skulle få ha kvar sin tjänst, säger Ingela Preusse.
Oron höll i sig hela våren, minns Karin Melander.
– Vi var oroliga för att behöva ha jättestora barngrupper. Det var mycket osäkerhet och frustration.
Ingela Preusse tillägger att Västerviksupproret påverkade situationen till det bättre, eftersom det ökade förståelsen bland föräldrarna. De visade ett stort stöd när osäkerheten var som störst.
Trots att det inte blev så illa som man befarade är personalen överens om att barngrupperna är för stora.
– Vi har 22 barn nu, och det skulle egentligen vara för stort med 17 barn också, berättar Johanna Grönwall från avdelningen Nyckelpigan.
Har barnen påverkats av förändringarna?
– Vi ser att fler barn inte kan leka, de får inte ro, säger Johanna Grönwall.
– De hoppar från den ena till den andra aktiviteten, måste se vad alla andra håller på med, fortsätter Ingela Preusse.
Johanna Grönwall beskriver barnen som mer forcerande jämfört med tidigare.
Ingela Preusse har jobbat som förskolelärare i många år. 1994 kom hon till Jurabacken.
– Då var vi 13 barn per avdelning och 3 heltidsanställda på varje avdelning.
Ett sådant läge vore ett drömscenario, konstaterar de.
Vid årsskiftet tillsattes mer pengar till alla förskolor, vilket gjorde att den tjänst som drogs in på Jurabacken under de senaste besparingarna kunde tillsättas igen.
– Jag tycker att vi har gjort ett bra jobb med de förutsättningar vi haft, sammanfattar Karin Melander de senaste åren.
Men en viss oro kvarstår hos personalen, speciellt för de barn som har behov av särskilt stöd.
– Besparingarna sker på bekostnad av dem, säger Johanna Grönwall.
– Som personal är det en oerhörd frustration att man vet vad som behövs, men inte kan uppfylla det, säger Karin Melander.
Enligt en utvärdering som gjordes efter kostnadsreduceringarna i 2013 års budget framkom att det på vissa enheter upplevs finnas tillräckligt med stöd för de barn som behöver det mest, men på bekostnad av barn med mindre behov. Medan det på andra enheter upplevs finnas resurser för barn med något mindre behov, vilket i de fallen sker på bekostnad av barnen med störst behov av stöd.