Visbiblioteket var fullsatt. Det var många som ville lyssna på vad Majgull Axelsson hade att berätta. Hennes roman Jag heter inte Miriam har väckt stor uppmärksamhet. Den handlar om romernas förintelse och hur de hade det i Sverige efter andra världskriget.
– Om jag hade vetat hur aktuell den skulle bli hade jag nog blivit ännu argare än vad jag var när jag började skriva, sa hon.
Hon syftade naturligtvis på vad som hänt under det senaste året – hur romernas situation i Sverige har blivit brännhet. Vi tänker på avslöjanden av Skånespolisens register över romer; förslag om tiggeriförbud med tydlig adress mot östeuropeiska romer; regeringens vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet för att nämna några saker som hamnat på löpsedlar, på nyhets- och debattsidor.
Hennes roman handlar om en romsk kvinna. Läsarna får följa henne genom hela livet – om tiden i Auschwitz och Ravensbrück. Hur hon hittade en ny identitet. Hur Malika från södra Tyskland blev judinna och blev Miriam Goldberg. Hur hennes judiska identitet hjälpte henne att överleva koncentrationslägrens vidrigheter och hur det hjälpte henne att komma till Sverige med de vita bussarna efter kriget. Sverige hade inreseförbud för romer mellan 1914 och 1954.
– Romerna stod längst ner på stegen i koncentrationslägren, precis som det gör i Europa i dag, sa Majgull Axelsson
På sin 85-årsdag, efter många år i Sverige, får Miriam en present – ett armband i silver. Hon börjar berätta sin historia för familjen som inte känt till något om hennes ursprung.
– Jag heter inte Miriam.
bengt.faleij@vt.se
0490 6608