Nytt samarbete mellan kommun och föreningsliv

Hur kan skola och föreningsliv samarbeta, hur kan man rekrytera fler ledare och hur kan föreningar ta större ansvar för att möta nyanlända?

Samarbete. Anders Östlund, representerar kommunen och Lars Övling representerar Föreningar i Tjust som tillsammans startar ett rpojekt med målet att uppnå en lokal överenskommelse mellan föreningsliv och kommun.

Samarbete. Anders Östlund, representerar kommunen och Lars Övling representerar Föreningar i Tjust som tillsammans startar ett rpojekt med målet att uppnå en lokal överenskommelse mellan föreningsliv och kommun.

Foto: Ellen Nielsen Kindstrand

Föreningsliv2015-01-16 15:00

Sådana frågor kan tänkas dyka upp under möten med målet att uppnå en lokal överenskommelse mellan kommun och föreningsliv. Organisationen Föreningar i Tjust ska tillsammans med Västerviks kommun inleda ett samarbete med syftet att förbättra föreningslivet. Projektet startar i vår under namnet Föreningsliv i dialog. Grundtanken är att samla in tankar och idéer från allmänheten för att sedan kunna hitta en lokal överenskommelse som både föreningslivet och kommunen kan arbeta efter. Syftet är att förstärka samarbetet mellan kommunen och föreningslivet. Särskilt fokus vill man lägga på ungdomar.

– Vi vill hitta vägar för hur skola och föreningsliv kan samverka, säger Lars Övling, projektets kontaktperson.

Han berättar att de också ser nyanlända som en prioriterad grupp i arbetet.

Ulrika Pecher, ordförande för Föreningar i Tjust, berättar att en nybildad arbetsgrupp, med representanter från olika delar av det lokala föreningslivet, träffas för ett första möte den här veckan. Sedan sätter projektet igång den 7 februari då det hålls ett så kallat Open Space-möte för allmänheten.

– Då börjar man inte med att säga att de här frågorna ska vi diskutera, utan "vilka frågor ska vi diskutera", berättar Lars Övling.

Mötet anordnas på Mejeriet i Västervik. Ytterligare ett liknande möte kommer att hållas senare i vår. För att nå hela kommunen anordnas också flera mindre möten i både södra och norra kommundelen. Det fysiska slutresultatet kommer bli ett policydokument, men tanken är att detta bara ska vara starten på ett starkare samarbete mellan föreningsliv och kommun.

Anders Östlund, fritids- och hälsostrateg i Västerviks kommun, är kommunens representant i projektet och beskriver arbetet som spännande.

– Under året kommer vi lägga mycket fokus på föreningsliv.

När idén föddes gjorde Föreningar i Tjust en bidragsansökan som kom att beviljas.

– Så nu kan vi arvodera en projektledare, berättar Lars Övling.

I ansökan kan man bland annat läsa att "vi vill få till stånd en tydlighet kring arbetsfördelning vad gäller kontakter med föreningslivet och skapa en beskrivbar modell anpassat efter Västerviks kommuns förutsättningar för det strategiska och praktiska arbetet." En målsättning är att involvera minst 100 av kommunens 350 föreningar, samt 20 centrala tjänstemän och lika många föreningar.

Lokala överenskommelser

Lokala överenskommelser mellan föreningsliv och kommun har tagits fram i flera andra städer, exempelvis i Norrköping, Linköping och Örebro. I dokumenten finns principer, förhållningssätt och konkreta arbetsuppgifter. Exempelvis kan det handla om att kommunen har ansvar för att kalla till en årlig dialogträff. Eller att parterna ömsesidigt ska sträva efter kontinuerliga kontakter och personliga möten. Ett exempel på ett annat åtagande som finns med i en av dessa överenskommelser är att kommunen har i uppgift att göra överenskommelsen känd för medborgarna och kommunens anställda.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om