Anledningen är bristande intresse.
– Ingen vill vara med längre, det kommer inga nya medlemmar och vi gamla orkar inte längre. Det känns väldigt tråkigt, men det är så det är, säger Mariana Edberg, föreningens ordförande sedan 45 år.
Föreningen bildades 1952 och under dess mest aktiva period hade den ett tjugotal medlemmar och livlig verksamhet. När föreningen firade 25 årsjubileum 1977 kunde medlemmarna stolt meddela att de samlat ihop en miljon kronor till välgörande ändamål.
Men de senaste åren har det varit lugnare. Nu har föreningen en handfull medlemmar - de flesta över 85 år gamla - som har gett upp försöken att locka nya.
– Det finns så mycket annat att göra idag, så mycket annat som pockar på uppmärksamheten, säger ordföranden.
Hon minns tillbaka hur det var förr.
– Prästen brukade komma till symötena och läsa för oss, men idag är det dåligt med präster. Nu är det mest församlingsassistenter. Det är en annan anda nu, säger hon.
Kantor Cecilia Tengver, S:t Nikolia kapell, har haft kontakt med föreningen i 25 års tid.
– Det har varit en fantastiskt grupp kvinnor. De har varit engagerade och de har hjälpt till vid gudstjänster och insamlingar. Vi är mycket tacksamma. Det är tråkigt att föreningen försvinner, men det är tidens gång, säger Cecilia Tengver.
Tisdagen den 31 mars träffas föreningen för en sista gång.