Mötet var inte riktat till boende i något speciellt område, utan tanken var att det skulle vara en allmän information om grannsamverkan.
– Vi har bjudit in samtliga i Västervik, sa Jacob Sundell från räddningstjänsten.
Förutom Halling och Sundell medverkade Bernth Pettersson, skadeförebyggare på Länsförsäkringar i Kalmar län.
En av dem som valde att gå på mötet var Gudmund Setterdahl från Västervik. Han är samordnare för grannsamverkan i sitt område, som omfattar Örngatan, Blåhakegatan och Svangatan.
– Jag vill veta om det har kommit något nytt och bli lite uppdaterad, sa han.
Mötet kom delvis att handla om de bristande resurserna hos Polisen och svårigheten att komma fram på telefon 11414, om man vill berätta om ett brott som redan har begåtts, så att man inte kan ringa 112.
– Man ledsnar till slut, när man har suttit och väntat, sa en man.
Jonas Halling svarade att poliserna själva kände frustration över att det var på det viset, och betonade vikten av att ringa 112 om det är bråttom, vilket inte alla gör. Om man ser att någon går runt inne hos grannen och lyser med en ficklampa, ska man alltså inte ringa 11414.
Grannsamverkan handlar mycket om att vara ögon åt polisen i området där man bor. Se vad som händer, och synas för dem som planerar att begå brott.
– Vi kommer inte att kunna åka på alla larm. Därför är det så viktigt att vi hjälps åt, sa Jonas Halling.
Bernth Pettersson påminde åhörarna om att dokumentera vad de har i sina bostäder och märka sådant som är värdefullt och stöldbegärligt. Guld och pengar är exempel på värdefulla saker som tjuvarna letar efter.
Att dokumentera sina saker kan också komma till nytta om det skulle börja brinna och man sedan ska berätta för försäkringsbolaget vad som har gått förlorat.
Har man inte märkt sina grejer, kvittar det att polisen misstänker att det är stöldgods som tjuven har i bilen. Går inte sakerna att härleda till någon, måste polisen återlämna dem till tjuven i alla fall.
En bärbar dator kan man exempelvis märka genom att rista in sitt personnummer på locket.