Marie Jacobsson vill gärna lyfta fram bredden i folkrätten. Den kanske kan låta teoretisk för den oinvigde. Men Marie menar att mycket av det vi gör i vardagen, att vi kan sända post och telefonera utomlands, att vi kan resa världen runt, att vi kan handla med varor från världens länder, att SMHI kan göra en väderprognos och att vi kan bistå dem som drabbats av katastrofer i andra länder – allt detta är ju möjligt på grund av folkrätten, nämligen avtal på internationell nivå mellan stater.
Genève-Dalhem tur och retur blir det för Marie de veckor på året hon arbetar som Sveriges representant i FN:s folkrättskommission.
Ove Bring är efter pensioneringen från Stockholms universitet och Försvarshögskolan en fri man med kontoret på fickan, som han uttrycker det. Hans mastodontverk om mänskliga rättigheter (MR) färdigställdes i Dalhems prästgård. Han har bildat ett bolag Dalhem International Lax, en juridisk konsultbyrå inom allmän folkrätt och MR. På dörrskylten till Stockholmsvåningen står Dalhem International Law. Han har nu tid för egna initiativ och uppdrag – inte bunden av ständiga möten.
Ove Bring menar att folkrätten efter Vietnamkriget och Jugoslavienkriget fått en annan och starkare ställning och mötts av större respekt från flertalet länder. Det kostar för länder, säger Ove Bring, att bryta mot folkrätten både politiskt och ekonomiskt. Även politiskt och ekonomiskt starka USA är ibland på defensiven och måste ta hänsyn till folkrätten – senast i ett tal av president Obama om behandlingen av fångarna på Guantanamobasen. Visst finns det problem med efterlevnaden av folkrätten, men utvecklingen är på rätt väg.
Ove Bring finner stor tillfredsställelse med att tala till elever i den så kallade globala skolan om MR- o FN-frågor. Initiativet togs av en skola i Nyköping. De unga måste tidigt få information om internationella frågor.
Även Marie Jacobsson tycker att folkrätten fått en starkare ställning, även i Sverige och hos svenska politiker. Just nu förs debatt om FN:s internationella barnkonvention borde införas i svensk lagstiftning. I EU-sammanhang är de tre nordiska länderna aktiva i MR-frågor. I FN-gruppen finns kanske en rädsla för att de nordiska länderna skall driva på för hårt i MR-frågor.
Internationella brottmålsdomstolen i Haag har i bland kritiserats för att vara långsam. Några länder, däribland USA, är inte medlemmar i den domstolen men väl i Haags skiljedomstol.
Marie Jacobsson och Ove Bring pekar ändå på att utvecklingen går åt rätt håll. På senare år har det satts upp specialdomstolar på mellanstatlig nivå i olika delar av världen. Dispyter mellan länder görs i bästa fall numera upp i domstol i stället för att lösas med militärt våld. Australien och New Zeeland har nyligen stämt Japan för valfångst.
Marie Jacobsson pekar i prästgården på en historisk karta från den period Danmark innehade de sydliga delarna av Sverige och även där finns Dalhem med som en viktig väg till biskopsstaden Linköping. I dag är Dalhem kanske lika mycket känt för att två av Sveriges mest anlitade folkrättsexperter bor där.