Världen bevittnar just nu den största flyktingströmmen sedan andra världskriget. Människor tvingas lämna sina hem. De flyr från terror och död. Skräckslagna lämnar de sina hemländer under dånet från bomber och kulsprutors eld. De reser bort med hopp om en bättre framtid – fjärran från vänner och bekanta. De kommer från Syrien, Eritrea, Somaila och Afghanistan. De är statslösa som söker skydd och hjälp. I Västervik får några en ny tillvaro.
Myndigheterna räknar med att 100 000 människor kommer att söka asyl i Sverige i år. 70 000 av dem kommer att beviljas asyl. I år har 240 nyanlända kommit till kommunen. Ett 40-tal har blivit anvisade plats här av Migrationsverket, de andra har sökt sig hit av egen vilja. Totalt har 1 500 personer flyttat till Västervik i år. Flyktingarna är alltså en mindre del av inflyttningen.
Kommunen har varit framgångsrik under senare år och lyckats få ut nyanlända i egen försörjning. Det har betytt att man har lyckats fondera en del av den schablonersättining man fått av staten. Västervik har 20 miljoner kronor som man nu kan satsa på nyanlända ensamkommande barn och ungdomar, samt ta fram en kommunal integrationsstrategi.
Under måndagen samlades företrädare för kommunledningen och representanter för länsstyrelen och diskuterade integration.
– Vi kan vara stolta här i Kalmar län. Alla kommuner, länsstyrelsen, regionförbundet och landstinget samarbetar, säger länsrådet Malin Almqvist.
I nästa års kommunala budget finns medel avsatta för att utarbeta en integrationsstrategi. Tanken med strategin är att man ska öka den sociala integrationen och skapa förutsättningar för att de nyanlända ska kunna bo och försörja sig i kommunen. Barnperspektivet ska särskilt beaktas och varje nytillkommen individ ska betraktas som en resurs, noterar man.
I dag är en av de stora knäckfrågorna bostäder. Det är bristvara. Men kommunalrådet Harald Hjalmarsson ser bara bostäder som en parameter i en större perspektiv. Han betonade att man måste se till helheten om kommunen ska lyckas få ut nyanlända i jobb och försörjning.
– Det är viktigt och betyder mycket i ett tillväxtperspektiv. Det gäller att handla på ett klokt sätt, säger han.
Kommunen får 23–24 miljoner kronor av staten om året för att ta hand om nyanlända i landet, bland annat ska man satsa på internationella klasser i skolan. Det finns redan en på Ludvigsborgsskolan. Tanken är att ungdomarna ska vara i de klasserna så kort tid som möjligt. Några skolor ska utses till mottagningsskolor. Fördelen med det är att man då kan samla personal med kompetens och behörighet för att utbildningen ska bli mer likvärdig.