Sälskrämmaren "skyddar" hela sundet in mot Licknevarpefjärden från sälar.
På Ostkusten, vid Kvädöfjärden norr om Loftahammar, pågår ett försök med en sälskrämma. Den ska skydda gäddor och andra rovfiskar när sälarna söker sig allt längre in i skärgården för att äta.
Sälar, som har en förkärlek till stora gäddor, rör sig allt längre in mot ostkusten i Sverige. Ute till havs har tillgången till fisk har minskat. Det kan bero på det storskaliga fisket i allmänhet.
Kvädöfjärdens naturreservat har valts ut av länsstyrelsen i Östergötland efter en önskan av SLU, Statens lantbruksuniversitet.
– Här finns en av ostkustens finaste vattenmiljöer. Det beror på att det finns få påverkanskällor här omkring. Alltså sådant som bebyggelse eller utsläpp, säger Lars Gezelius, vattenekolog på länsstyrelsen i Östergötland.
I naturreservatet är det förbjudet att fiska och att köra motorbåt utan tillstånd.
Sälskrämman installerades i april i inloppet till Licknevarpefjärden. Den utvecklades först i Finland, är värd 250 000 kronor och har finansierats genom bidrag från Havs- och vattenmyndigheten.
– Sälskrämman jobbar effektivt dag och natt och är självförsörjande. Därför föredrar vi det här sättet, säger länsfiskekonsulent Jörgen Dahlin.
Fungerar det?
– Det kommer ta några år innan vi kan utvärdera. Men det vi vet är att tekniken får sälarna att undvika området där sälskrämman är placerad. Den är perfekt placerad vid ett inlopp som är enda vägen att ta sig in i fjärden, fortsätter han.
Sälskrämman avger ett högfrekvent ljud som sälarna skyr. Skulle de simma för nära är risken att de blir döva. Den försörjs av en vindsnurra och två solpaneler placerade på en flotte. Andra fiskar uppfattar inte sälskrämman medan vi människor uppfattar ljudet som lågt och relativt dovt.
Gäddor trivs i Licknevarpefjärden av olika anledningar. Den fina vattenmiljön och det grunda vattnet, som snabbare blir varmt, fungerar alldeles perfekt för gäddorna att leka i.
Därför återfinns sälar idag allt längre in i skärgårdarna i jakten på föda. Något som alltså är problematiskt för fiskbeståndet.
– Vi vill se hur det går för gäddan här i det som vi kallar en fredningsområde. Om sälen är ute efter stora gäddor är det ett hot. Speciellt honorna som är viktiga för reproduktionen, säger Lars Gezelius.
Kvädöfjärden används av forskare som ett marint referensområde. Det jämförs med andra vattenmiljöer därför att det anses ha god kvalité, så nära det ideala som man kan komma i Sverige.
Sälskrämmaren i Licknevarpefjärden.
Till Västerviksområdet kommer dock inte sälskrämman i år. Tobias Borger, länsfiskekonsulent Kalmar län, förklarar varför:
– Nej, vi har funderat över det och har beslutat att avvakta. Vi vill se rapporten från försöken. Vi vill gärna veta att den har effekt. Det är inte så enkelt. Det har visat sig att sälen lärt sig att undvika skrämman relativt snabbt, den har inte hur lång räckvidd som helst, det behövs man en fast och pålitlig strömförsörjning och det är inte helt gratis, säger Borger till VT.
Säljakt är ett annat sätt att begränsa sälskadorna. Mellan den 20 april och 20 maj är det tillåtet med licensjakt på säl i många svenska län. Totalt får det nu skjutas 1 500 gråsälar i landet.
Enligt Hanna Ek, biträdande chef på viltförvaltningsenheten vid Naturvårdsverket, ser man det som ett långsiktigt sätt att reglera populationen och förebygga skador på fritids- och yrkesfisket. Den utbetalda ersättningen för sälskador har uppgått till mellan 12–15 miljoner kronor per år.
Sälskrämmare avger högfrekventa ljud som håller sälarna på avstånd.
Tobias Borger, länsfiskekonsulent i Kalmar län, vill se utfallet av försöken vid Kvädöfjärden innan det kan bli något beslut om att använda den i exempelvis Tjust skärgård.
Kvädöfjärdens naturreservat räknas som en marint referensområde. Det betyder att vattenmiljön är bra tack vare en liten påverkan från människor och fiske. Därför är också området intressant för forskare.
Jörgen Dahlin, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Östergötland, här på flotten som sälskrämman sitter fast i.
Jörgen Dahlin, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen Östergötland.
"Vi vill se hur det går för gäddan här i det som vi kallar en fredningsområde", säger Lars Gezelius, vattenekolog vid länsstyrelsen i Östergötland.
Lars Gezelius under fisketillsynen som görs för att upptäcka eventuella tjuvfiskare.