De senaste dagarna har följderna av att ungdomar lockas till våldsamma politiska, och religiösa grupperingar stått klar. Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, har i flera medier varnat för att många svenska kommuner inte har tagit hotet på allvar. Hon har uppmanat de kommuner som fortfarande inte har någon handlingsplan att påbörja ett sådant arbete.
Det sekreteriat som hon leder har presenterat en checklista med tolv punkter som man tycker att kommunerna ska beakta i sitt arbete.
Där betonas vikten av samarbete mellan grupper som polis, socialtjänst, skola, religiösa samfund och föreningsliv där man regelbundet gör lägesbedömningar och tar upp problem.
Joakim Jansson, som är säkerhetsansvarig på Västerviks kommun, tycker att det brottsförebyggande arbete som kommunen bedriver täcker in de önskemålen.
– I kommunens brottsförebyggande råd träffas de parter som man efterlyser i de tolv punkterna.
Han menar att hoten bland ungdomar kan skifta från tid till annan, men att arbetssättet för att snabbt upptäcka problemen är detsamma.
– Den spicevåg vi hade för ett år sedan är ett exempel, säger han.
Rådet blev varse att drogen spice var ett stort problem – och att kunskapsnivån bland vuxna var låg. Det mötte man med en informationskampanj. I dag har antalet fall sjunkit kraftigt i Västervik.
Finns det tillräckliga kunskaper om våldsbejakande extremism i till exempel skolan?
– Jag tror det. Många lärare är väldigt uppmärksamma på förändringar hos sina elever, vad det än handlar om, svarar Joakim Jansson.
Han säger att det upptäckts fall med ungdomar som tittat på propagandafilmer från IS på Youtube, och som diskuterat resor till krigshärdarna i Mellanöstern. Där säger han att man reagerat genom att prata med ungdomarna. Han nämner den hjälplinje som Röda korset upprättat som en resurs. Det finns experthjälp i form av imamer att tillgå om det handlar om islamistisk extremism.
– Jag kan inte ge mig in i religiösa diskussioner. Jag kan möjligen tala om värdegrundsfrågor.
Kan det finnas någon poäng i att göra en handlingsplan just för våldsbejakande extremism?
– Vi är en liten kommun, och problemen kan skifta från år till år, säger Joakim Jansson.
Han tar som exempel att man just nu inte ser några problem i Västervik med vare sig höger- eller vänsterextremism.
– För 15 år sedan var läget ett annat.
På Västerviks gymnasium diskuterade ledningsgruppen våldsbejakande extremism vid ett möte på torsdagen.
– Vi ser det i två delar. Dels är det en undervisningsfråga. Att lärarna tar upp de här frågorna i undervisningen, och att man diskuterar källkritik. Dels handlar det om att det måste finnas en beredskap om vi märker av tendenser, säger gymnasiechefen Jörgen Jonsson.
Även han pekar på att det redan finns ett etablerat samarbete med polis och socialtjänst.
Har ni den kunskap som behövs?
– Vi vet vart vi ska vända oss i de här frågorna. Däremot är det ju så att extrema politiska och religiösa grupperingar förändras över tid, liksom sättet de för ut sitt budskap. Där behövs det ständig uppdatering, säger Jörgen Jonsson.