"Ett missförstått uppdrag"

Moderaterna försvarar det omstridda effektiviseringsuppdraget. Tanken var att det skulle leda till bättre arbetsmiljö, och bättre kvalitet. Inte som nu ytterligare ett sparpaket.

Kritiska. Moderaterna Christin Rampeltin Molin och Harald Hjalmarsson tycker att arbetet med systematisk förbättringsarbete har tagit en olycklig vändning. Det som var tänkt som ett arbete både för att höja kvalitéten, förbätta arbetsmiljön och sänka kostnader har fått bilden av ytterligare ett sparpaket.

Kritiska. Moderaterna Christin Rampeltin Molin och Harald Hjalmarsson tycker att arbetet med systematisk förbättringsarbete har tagit en olycklig vändning. Det som var tänkt som ett arbete både för att höja kvalitéten, förbätta arbetsmiljön och sänka kostnader har fått bilden av ytterligare ett sparpaket.

Foto: Ulrik Alvarsson

Ekonomi2015-05-06 17:00

Numera är Moderaterna ett oppositionsparti, men man var med och ställde kravet på ett förbättringsarbete som skulle leda fram till effektiviseringsvinster. Förra kommunalrådet Harald Hjalmarsson och skolpolitikern Christine Rampeltin Molin är oroade över den debatt, och den oro som vaknat till liv de senaste dagarna för att skolan ska stå inför nya nedskärningar.

– Egentligen är våra tankar på ett ständigt förbättringsarbete inte så konstigt. Det förekommer redan i många kommuner och landsting, och det förekommer i näringslivet, säger Harald Hjalmarsson.

Han beskriver det som ett arbete där man systematiskt ser över sina arbetssätt. Målet ska inte främst vara att spara pengar. Höjd kvalitet och att anpassa verksamheten för nya behov ska vara vägledande.

– Tanken när vi införde det här var inte att de anställda skulle få mer att göra, säger Christin Rampeltin Molin.

Hon säger att det redan i dag pågår ett förbättrinsarbete i skolan, som i projektet Prio där man ser över lärarnas arbetsuppgifter, eller när man tog initiativet att skapa särskilda internationella klasser för nyanlända.

Harald Hjalmarsson tycker att det har brustit i kommunikationen. Det anslogs en miljon kronor under 2015 för projekt med anknytning till det systematiska förbättringsarbetet.

– Vi trodde att det var för lite pengar. Än så länge har inte en enda krona använts.

Igår presenterade VT utdrag ur de redovisningar som förvaltningarna lämnat in över hur man arbetar. Hjalmarsson tycker att redovisningarna visar att det spretar. Man jobbar väldigt olika från enhet till enhet.

– Börjar man med att säga att så här många tjänster ska försvinna så skapar man ingen uppslutning kring förbättringsarbetet. Vi vet att det finns anställda som brinner för de här uppgifterna, och från facken har man efterlyst ett systematiskt förbättringsarbete.

Kan det ändå inte vara så att en verksamhet som de senaste åren arbetat mycket med att sänka kostnader, och redan har fått ompröva mycket, kan ha svårt att hitta nya effektiviseringar?

– Man kan aldrig säga att man kommit till ett läge där det inte går att göra ytterligare förbättringar, svarar Hjalmarsson.

Kommunalrådet Tomas Kronståhl (S) instämmer i mycket av det Moderaterna säger.

– Tanken var att man skulle börja arbeta med det systematiska förbättringsarbetet. Då upptäcker man som regel att det ger besparingar efter hand.

Han tycker att det är synd att en ny debatt om besparingar i skolan är under uppsegling.

– Det sker när vi har satsat på höjda lärarlöner, gjort satsningar i förskolan och då vi bygger nya lokaler.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om