Mufflonfåret sägs ursprungligen härstamma från medelhavsområdet. Nu har flera setts i Västerviks kommun.
Det var i fredags, 20 januari, som vi rapporterade att ett tiotal mufflonfår befann sig nära E22 norr om Edsbruk i Västerviks kommun.
Att mufflonfår, som inte är önskvärda i svenska skogar, funnits i södra delen av länet har man vetat om ett tag. Men att det skulle finnas vilt i någon större utsträckning norra länet verkar inte vara något som i alla fall Länsstyrelsen i Kalmar län har koll på.
Däremot finns de i hägn, bland annat vid Blekhem och längre tillbaka i Tyllinge. Även vid Hannäs, inte allt för långt från Edsbruk finns det hägn.
Känt är sedan några år tillbaka att det finns en större vild flock i närheten av Gusum, i Valdemarsviks kommun, men det är över tre mil dit från Edsbruk.
Frågan är om dessa mufflonfår härrör från Gusumflocken?
Benny Nilsson är jaktvårdskonsulent för Svenska Jägareförbundet Östergötland. Han är tveksam till att flockarna skulle ha med varandra att göra.
– De är ju inte kända för att röra sig så långt så det mest troliga är att det är en ny flock, säger Benny Nilsson.
När flocken blir större, kan en del av dem ha vandrat i väg?
– Jag kan tänka mig att det finns baggar som drar iväg när en dominant hanne tar sig ett område. Men det känns inte som att de rör sig så långt utan snarare att ju fler de blir, ju mer vidgar dom sitt område men långsamt, förklarar Benny Nilsson.
Mufflonfåret räknas som en potentiellt invasiv art med stor spridningspotential men med små negativa ekologiska effekter. De får jagas året runt av dem med jakträtt på den mark de befinner sig. I det vilda är det varg och lo som kan ta mufflonfår.
Naturvårdsverkets strategi är att hindra mufflonfåret att etableras vilt.
Fåren är ofta en eftertraktad jakttrofé på grund av sina imponerande horn.
Någon stor etablerad flock verkar inte ha funnits i kommunen sedan innan, frågan är om det är det vi ser nu?
Enligt flera jägare i kommunen som vi pratat med är det inte helt ovanligt att man ser mufflonfår vilt. De ska också ha jagats, om än inte i någon större utsträckning.
Men de verkar inte vara del av en större flock.
Jägarna säger att det inte är helt ovanligt att de lyckas rymma, och på så sätt lever vidare i vilt tillstånd, och där förökar sig. Men det går långsamt, och sker i så fall i en liten flock, där inavel så klart blir en risk.
Ingen vi talat med verkar däremot observerat en större flock, även att en sådan så klart kan finnas.
Kanske kan läsekretsen veta mer?