Magasinet vid hamnen fotat 1954. Spårunderbyggnaden utmed magasinet är relativt nyanlagd, jämfört med det äldre spåret i bildens mitt. Den äldsta delen av magasinet är troligen från sekelskiftet 1900. Framför och bakom magasinet lagras massaved.
Harald Hjalmarsson (M) har väckt frågan om att bevara "massahusen", och som svar på hans motion bifogas en rapport från 2017. Tjänstemännen konstaterar att utredningen behöver uppdateras, eftersom husens skick kan ha förändrats sedan dess.
I rapporten från 2017 finns förslag på åtgärder, och husens möjliga framtida användningsområden:
"... Med ett större befolkningsunderlag kanske magasinen kan användas som uppställningsplats för båtar eller liknande. [...] Byggnaderna är dock så generella att de kan användas till nästan vad som helst. Teater, lager, uppställningsplats, båtvarv eller skateboard?"
Hamnen i Helgenäs spelade en nyckelroll i en industriell utveckling som pågick i 300 år. Råvaror skeppades in, och färdiga produkter skeppades ut.
1670 grundades järnbruket i Edsbruk. Vid 1800-talets slut byggdes en järnväg mellan Edsbruk och Helgenäskajen, och järnbruket övergick till pappersproduktion.
I Edsbruk tillverkades 45 ton pappersmassa om dagen, och ett stort magasin byggdes runt år 1900 för att skydda produkterna från väder och vind.
På 1950-talet förlängdes magasinet och blev 120 meter långt med tak över spåret.
Nu blomstrade hamnen. Hit kom både stora lastfartyg och internationell persontrafik med ångbåt.
En arbetare i Helgenäs hamn lastar balarna med pappersmassa på lastvagnarna, som går på räls. Fotot är taget 1954. Till vänster syns att virket som väggen består av ser nytt ut, och inte är färdigmålat. Det antyder att förlängningen var relativt nybyggd.
Massahusen Helgenäs. Bilden är tagen söderifrån. Snett fram åt höger, utanför bild, finns silon. Hamnen i Helgenäs kom att spela en nyckelroll i en industriell utveckling som pågick i 300 år.
Det sista fartyget lämnade Helgenäs 1966.
I samband med en skada under 1970-talet revs mittenpartiet av magasinet. Utbyggnaderna står kvar.
2019 revs hamnens 96 meter långa ångbåtsbrygga, då den var i dåligt skick.
Rapportförslaget från 2017 var att restaurera och återskapa den 120 meter långa magasinbyggnaden, som kan vara den enda i sitt slag.
Det är inte så omfattande som det låter: främst behöver taket läggas om och byggnaden stagas upp.
Helgenäs "massahus" 2017. Magasinen berättar om det industriella systemet från råvarornas inskeppning till den färdiga produktens export ut i värden. Industrijärnvägen var en viktig del av detta, och skyddas här av magasinets tak.
Förslaget var även att synliggöra järnvägsspåret och spårområdet vid magasinet. Här finns bevarade armaturer av Västerviksarkitekten Frumier, som även ritade Marieborgsskolan.
Varför har det inte hänt något sedan 2017?
– Det är alltid en prioriteringsfråga, och vi har fått en del oförutsedda insatser, där olika kajer behövt repareras, svarar Dan Nilsson (S), tidigare kommunalråd.
Samhällsbyggnadsenheten tycker dock inte att kommunen har någon användning för husen, utan föreslår att en samarbetspartner som kan utnyttja magasinet eftersöks.
När fartygen lastades blev det liv och rörelse i hamnen. Här lastas Svenska Amerikalinjens fartyg Erhom. I förgrunden dras tomma järnvägsvagnar av en diesellokomotor. Kajen revs 2019, eftersom den var i dåligt skick.
Helgenäs "massahus" 2017. Takläckaget har resulterat i rötskadad underlagspanel.
Massahusen Helgenäs. Det nordligaste huset, som är inhägnat och i sämre skick. 2017 föreslog en konsultutredning att husen skulle rustas upp. Husen kan användas som teaterlokal, uppställningslokal eller skatepark.
Vid hamnområdet i Edsbruk fanns för 100 år sedan en nästan 100 meter lång brygga där ångbåtar kunde lägga till; sågverk; smalspårsjärnväg till Edsbruk; och ett magasin som senare byggdes ut till 120 meter. Idag finns endast delar av magasinet kvar som vittne från den en gång blomstrande hamnverksamheten.