Maria Elowsson, Lina Nilsson, Sara Claesson, Petra Nilsson och Angelika Johansson tycker att det är absurt att spara in på landsbygdsskolor. "Man vinner mer i längden på att ha välfungerande skolor. Det här är beslut som får väldigt stora konsekvenser för våra barn", säger Lina.
Redan i januari, när de olika förslagen på neddragningar inom skolan presenterades, höjdes rösterna i Edsbruk mot en eventuell nedläggning. Eftersom förslagen nu diskuteras vill en grupp föräldrar förekomma ett beslut och tala om var de står i frågan.
– Är det här det bästa sättet att spara några miljoner på? På ett gäng lågstadiebarn, säger Maria Elowsson.
Hon bor själv i Vråka. Här har barnen upp till 25 minuters restid redan till skolan i Edsbruk. Hur ska det då gå när de kommer behöva resa mer än dubbelt så långt, till skolan i Överum undrar hon?
– Att det finns en skola är ju förutsättningen för att vi ska kunna bo här ute, säger Lina Nilsson.
– Vi är många som inte skulle bosatt oss här om det inte funnits en skola. Att lägga ned den skulle leda till att det blir ännu mindre folk på landsbygden.
Men framför allt tänker de på hur en skolstängning skulle påverka deras barn. Oron är stor för att de långa resorna kommer kännas otrygga och göra barnen trötta.
– Tryggheten att gå på en liten skola där alla känner alla försvinner. Och restiden kommer tas från deras fritid, säger Sara Claesson.
Petra Nilsson påpekar också att fritidsgården inte heller kommer kunna fortsätta med sin verksamhet.
– Det är föräldrarna som driver fritidsgården och finns det ingen skola kommer det inte gå att ha den kvar, säger hon.
Dessutom, påpekar de, har man just investerat en hel del i skolan. Till exempel har skolgården fått en stor uppgradering, med nya basketkorgar och annat.
– Vi förväntar oss inte så mycket, men vi vill ha kvar vår skola, som dessutom är en väldigt bra skola, säger de.
– Jag tycker det är skandal att man planerar att bygga en multiarena inne i Västervik, samtidigt som man inte har råd att behålla sina skolor.
De ifrågasätter kommunens prioriteringar och vad de egentligen får för sina skattepengar.
Angelika Johansson tycker att en omfördelning i budgeten vore på sin plats, i stället för att skära ner på skolorna.
– Visst, det kostar att ha mindre skolor, men vill man ha en levande landsbygd så är det vad som krävs. Ett grundproblem är att regering och riksdag inte ger kommunerna tillräckligt med pengar till skolorna, men då måste kommunen vara villig att sätta om budgeten.
– Och vi slåss inte bara för den här skolan, utan för alla landsbygdsskolor i kommunen, säger hon.