Det finns inget kvar av den 250 kvadratmeter stora byggnaden där Eva Lis och Krister Mattssons rökeri och gårdsbutik låg. Det händer fortfarande att Krister är på väg upp för att hämta någonting. Sen kommer han på att det inte går.
Det syns inga spår alls efter byggnaden som brann ner till grunden, en sen kväll i början på oktober 2020. Det enda som återstår är en tom grusplan.
Eva Lis och Krister Mattsson går längs den lilla grusvägen. De vänder sig om när de står på samma plats som de blev fotograferade på den där höstmorgonen. Vi tar en ny bild.
Redan då, morgonen efter branden, hade de bestämt sig för att inte starta upp all verksamhet igen, i varje fall inte på samma sätt som förut.
– På många sätt har det blivit ett annorlunda liv. Vi blev tvingade in i en annan livsföring. Vi har haft tid att tänka. När det precis hade hänt behövde vi bearbeta det. Vi blev tvingade att sätta oss ner och tänka efter vad vi ville, säger Krister Mattsson.
Vi promenerar till gårdens hjärta, Eva Lis barndomshem. Här i trädgården finns ett tält som ger besökare möjlighet att sitta under tak. Under träden står trädgårdsmöbler.
Eva Lis Mattsson är uppvuxen i det vita huset på gården.
Huset är vigt åt besökare. I salongen serveras kaffe och kaka. I lägenheten en trappa upp erbjuds övernattning.
Vi sätter oss i salongen på nedervåningen. Eva Lis går ut i köket.
Krister och jag tittar ut genom fönstret. Vi fortsätter att prata om branden.
– I mitt gamla yrke i försäkringsbranschen har jag sett många exempel på vad som kan hända. Men bränder är som döden, de kommer plötsligt och oväntat. När jag var liten brann min faster och farbrors hus ner och min kusin fick hoppa ut i bara kalsongerna från andra våningen. Man kan inte riktigt föreställa sig vad som kan hända.
Eva Lis och Krister Mattsson visar runt. I den lilla tvårummaren en trappa upp som de hyr ut finns ett dolt meddelande.
– Men det är tråkigt att inte kunna slutföra det vi påbörjat, tillägger han.
De har bestämt sig för att gårdens egna isterband får gå i graven.
– Vi vill inte riktigt riskera att det blir någon annan typ av produkt av Smultronbodas lammisterband, säger Eva Lis och fortsätter.
– Det är tråkigt, jag saknar kundkontakten och våra produkter men jag saknar inte arbetet. Det var slitsamt.
Flasklammen får mat av Eva Lis Mattsson. Krister hälsar på hönsen och tupparna.
Krister och Eva Lis tar en sak i sänder. När den här artikeln skrivs är det försommar, och de berättar att de ska satsa på kaféverksamheten och de årligt återkommande musikkvällarna. Dessutom har de fåren kvar, 35 tackor och ett 40-tal lamm.
– Sommarens visprogram startar vi upp i midsommarveckan och avslutar den 12 augusti, sa Eva Lis då.
Programmet var är färdigt än, men hon avslöjade att Dimpker brothers skulle komma den 5 augusti och Roger Mörk den 22 juli.
– Sen kommer också Per Malmborg, Erik Ström, Johan Lundahl, Mats Molin, Roger Carlsson, Tomas Mögel Karlsson, Rick Titrö, Miranda Murre Eriksson samt Lasse Nilsson och hans vänner, med flera ....
En trappa upp har Eva Lis Mattsson lagt fram fårskinn på det stora bordet.
Vi går en trappa upp. I lägenheten bodde Eva Lis morfar och mormor på ålderns höst.
Gården har varit i familjens ägo i 90 år. I den lilla lägenheten en trappa upp finns ett dolt meddelande, berättar Eva Lis. På baksidan av vedlåren står det vem som la i det första vedträt en gång i tiden.
Eva Lis och Krister har också lämnat ett dolt meddelande till framtiden. De har byggt in ett paket i sitt bostadshus. Paketet innehåller ett exemplar av boken om Smultronboda, en tidningsartikel om branden i höstas samt ett skriftligt meddelande om läget på gården, mitt under pandemin.
Eva Lis och Krister Mattsson tar skydd under paviljongtaket, Utanför öser regnet ner.
Ute bräker fåren. De längtar efter nytt bete på andra sidan vägen. Eva Lis ber mig blockera vägen med bilen. Krister och Eva Lis ska se till att fåren inte smiter. Men det gör de.
Och plötsligt är det tackor och lamm överallt.
En kort stund. Sen är allt som vanligt igen.
Synen som mötte Eva Lis och Krister var dramatisk, och byggnaden gick inte att rädda. Först att larma var några nattgäster i uthyrningslägenheten.
Krister och Eva Lis Mattsson ser till att fåren inte smiter.
Smultronboda är fortfarande en fårgård, det har inte förändrats.
Eva Lis Mattsson brukar servera gårdens gäster.
Flasklammen är hungriga. Hönsen är nyfikna.