Mannen, en änkling i 85-årsåldern, har i polisförhör berättat att han ibland känt sig mycket ensam, särskilt under storhelgerna. Därför registrerade han sig på en dejtingsajt för att träffa trevliga människor att prata med. Snart fick han kontakt med Gina, en kvinna i trettioårsåldern.
Det mannen inte visste var att kvinnan egentligen hette något annat. Inte heller visste han att ”Gina” dömts för såväl bedrägeri som stöld.
Vid årsskiftet kom kvinnan på besök. Enligt mannen anlitade han henne som städhjälp och någon större kontakt dem emellan var det inte. Mannen har berättat att han tror att kvinnan upplevde honom som tråkig.
Kvinnans berättelse är dock en annan. Under besöket märkte hon att mannen var intressant och rolig. De kom överens om att gifta sig ”eftersom kärleken inte har någon ålder”.
Mannen å sin sida säger att han är immun mot flickor. Några tankar på att gifta sig fanns aldrig.
Kvinnan började förbereda sig för giftermål. Hon reste hem, till en stad i Skåne, och besökte Skatteverket för att lämna in en så kallad hindersprövning. Mannens underskrift hade hon skrivit själv. Enligt kvinnan skrev hon under på mannens uppdrag.
Under besöket i Västervik försvann drygt 370 000 kronor från mannens konto. Mannen berättar att han först trodde att banken gjort ett misstag, men istället hade någon fört över pengarna från mannens konto till kvinnans. Enligt mannen, som hade bankdosekoden nedskriven i sin plånbok, har han inte överfört några pengar.
Återigen är kvinnans berättelse en annan. Efter att hon berättat hur en tidigare man till henne, som är rullstolsburen, blivit utsatt för utpressning erbjöd sig den äldre mannen att hjälpa till. Pengarna var alltså antingen en gåva eller ett lån.
Under onsdagen avgjordes målet i Kalmar Tingsrätt. Kvinnan dömdes för urkundsförfalskning och framkallande av fara för annan. Pengarna, drygt 372 000 kronor, ska hon också betala tillbaka. Men hon frikänns från åtalspunkten om bedrägeri eftersom rätten bedömer att kvinnans version inte är motbevisad.
Målet om framkallande av fara bestod i att kvinnan lämnat sina barn, en treåring och en fyraåring, ensamma och inlåsta i en lägenhet en varm sommardag utan mat och dryck.
Förutom skadeståndet bedömde tingsrätten att skyddstillsyn var lämplig påföljd.