Det ska nämnas från början att beslut om budgeten inte klubbats vid tidningens pressläggning, mötet drog ut på tiden och ajournerades ett par gånger.
I början av debatten redovisade oppositionspartierna, som utgör 30 procent av kommunfullmäktige, delar av sina förslag till budget, efter att majoritetens varit ute på remissvar. Nämnderna har också haft tid att yttra sig. De är de som kommer att styras av de satta ramarna. Flera gånger poängteras att det är just upp till nämnderna att bestämma över sin ekonomi, när väl budgeten bestämt ramen för deras verksamhet.
Det blev en ideologisk debatt, stundtals hård och nästintill personlig. En fråga som fick mycket uppmärksamhet av flera talare, främst från Mats Hugosson från Centerpartiet, var den om vilka förändringar och satsningar som ska göras nu, med befintliga medel, och vilka som ska göras om de förväntade införandebidragen tillskjuts. Riksdagen har nämligen tagit beslut om ett nytt utjämningssystem mellan landets kommuner som kan gynna Västerviks kommun.
C ansåg också att fler konsekvensanalyser borde ha gjorts och menar att beslut fattats på bristfälligt beslutsunderlag.
Marianne Gustavsson från Vänsterpartiet kritiserade majoriteten för att vara luddiga. Hennes parti yrkar också på att detaljbudgetar också ska godkännas av fullmäktige för att öka demokrati och insyn. Majoriteten fick även kritik för och inte rakt ut visa vad som ska genomföras med befintliga ekonomiska muskler i väntan på förväntat tillskott från staten.
Det höll inte Harald Hjalmarsson (M) med om. Han underströk att majoritetens budget byggde på en försiktighetsprincip, där man inte räknat med några pengar som man ännu inte sett från statligt håll. Om de kommer, får man revidera budgeten utifrån de nya förutsättningarna.
Hårdast i sin kritik mot majoriteten var Johannes Regell från Socialistiska Välfärdspartiet (SVP). Hans redovisning av partiets krav, finansierade av statens överskott, bjöd på en sågning av nedskärningspolitiken, som han kallade det. Han frågade vilket ansvar majoriteten egentligen tar. Som svar på hans långa anföranden jämförde Harald Hjalmarsson (M) partiets förslag med Sovjetisk planekonomi.
Många av talarna vittnade om de senaste årens effekter på verksamheterna, främst vård, skola och omsorg. Kenneth Hardy Axelsson från Folkpartiet menade att man i många verksamheter går på knäna.
Vilket beslut som fattades stod inte klart vid tidningens pressläggning. VT får anledning att återkomma under morgondagen.
Flera yrkande hade inkommit, mer information följer under morgondagen.