Mordmisstänkt kvar i häktet

Den mordmisstänkte 24-åringen blir kvar i häkte tills dom i Breviksmordet avkunnas om två veckor. Åklagare Thomas Hagman yrkar på ett långt fängelsestraff. Restriktionerna för den åtalade hävs.

Breviksmordet.  Kammaråklagare Thomas Hagman yrkade på ett långt fängelsestraff när han höll sin slutplädering i rättegången mot den misstänkte 24-åringen.

Breviksmordet. Kammaråklagare Thomas Hagman yrkade på ett långt fängelsestraff när han höll sin slutplädering i rättegången mot den misstänkte 24-åringen.

Foto: Nils Gruvebäck

Brevik2015-03-13 19:57

Under fredagseftermiddagen avslutades förhandlingarna i rättegången mot 24-åringen från Västervik. Han står åtalad för att ha mördat en 35-årig man på Breviksvägen i Västervik med sammanlagt 16 knivhugg.

Enligt åklagaren kan rätten nu döma den åtalade mannen för antingen mord eller dråp.

– Jag hävdar mord och det gör jag även om rätten skulle välja att gå på den åtalades linje. Att det skulle handla om självförsvar, säger Thomas Hagman till VT.

Trots det menar åklagaren att det inte finns något som tyder på att 35-åringen skulle ha överfallit 24-åringen med kniv. Problemet med den åtalades version ska vara att det saknas ett motiv enligt åklagaren.

I åklagarens slutplädering lades stor vikt vid vad som hänt med mordvapnet. Thomas Hagman presenterade mer än en teori om vad som kan ha skett med den kniv som 24-åringen använt när han utdelat de 16 huggen under mordnatten i december. Kniven har fortfarande inte påträffats men åklagaren tror att den åtalade vet var den finns.

­– Förmodligen har 24-åringen något att förlora på att berätta var kniven finns, säger Thomas Hagman.

Försvaret för 24-åringen yrkar i stället på att den misstänkte västerviksbon ska släppas på fri fot. Försvarsadvokaten Claes Möllersten tycker att det finns argument för att hävda nödvärnsrätt. Även försvaret tar upp mordvapnet som en avgörande faktor.

– Vi har ingen aning om vilken kniv som använts och var den är i dag, det går inte att dra några slutsatser om kniven, säger Claes Möllersten.

Försvaret anförde i sin slutplädering att tingsrätten borde lägga störst vikt vid det vittne som vittnade till den åtalades fördel.

– Jag tycker att han gjorde ett lugnt och samlat intryck medan andra vittnen hade svårt att hålla isär sina historier. Det var svårt att veta vem som sagt vad, säger Claes Möllersten. Åklagaren hävdar i sin tur att det vittne som befunnit sig i den lägenhet som den 35-årige mannen mördats utanför är det vittne som har störst trovärdighet.

Målsäganden i rättegången, den avlidne mannens föräldrar, yrkar via målsägarbiträdet Anders Schierenbeck på att 24-åringen ska betala 2,6 miljoner i skadestånd till vardera förälder. Föräldrarna håller fast vid yrkandet trots att rättspraxis när det kommer till psykiskt lidande i mordfall är 50 000 kronor per person.

Mord och dråp

Dråp är ett mord som på grund av omständigheterna anses mindre grovt. Det är däremot ingen skillnad mellan mord och dråp när det gäller att gärningsmannen måste ha uppsåt att döda.

Det finns tre typer av uppsåt, med olika grad av avsikt med dödandet. Vid direkt uppsåt är dödandet själva syftet, vid indirekt uppsåt är gärningsmannen ute efter något annat men vet att offret kommer att dö som en bieffekt. Vid eventuellt uppsåt vet gärningsmannen inte om offret kommer att dö. Men hen är medveten om att det kanske blir så att offret dör, och han skulle handla likadant även om han var säker på att offret skulle dö. Både mord och dråp kräver någon av de tre typerna av uppsåt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om