I december är det vanligast att stearinljus orsaker bränder i villor, enligt statistik från försäkringsbolaget Folksam. För januari månad visar statistiken däremot att bränderna i större grad orsakas av eldstäder i hemmen. I skorstenarnas rökpipor uppstår tjärbildning och när det blir för varmt kan tjäran fatta eld. Det som då uppstår kallas för soteld.
– Det är inte ovanligt att det händer precis efter att sotaren varit på plats och sotat, säger Peter Helge, verksamhetschef på Räddningstjänsten i Västervik.
När en nysotad skorsten börjar brinna beror det på att det finns lite tjära kvar som blivit uppruggad i och med sotningen. Beläggningen är mer lättantändlig och det kan göra att det börjar dåna i skorstenen, berättar Peter Helge. Om det börjar brinna inuti skorstenen ska man ringa till 112. Under tiden man väntar på att räddningstjänsten ska komma till undsättning kan man själv begränsa förutsättningarna för att elden ska sprida sig från skorstenen till det övriga huset.
– Problemet är att det är för varmt i skorstenen och då kan man försöka skjuta spjället så att det inte brinner så häftigt från eldstaden. Kan man ta ut veden så ska man givetvis göra det men då gäller det att ha koll på var man gör av den så att det inte börjar brinna någon annanstans.
När det är gjort kan man kontrollera att det är fritt flöde ur skorstenen. Kommer det inte ut någon rök har det blivit tilltäppt och trycket i skorstenen ökar.
– Om det inte kommer ut någon rök när det brinner i skorstenen kommer röken att försöka hitta nya vägar och då kan murstocken spricka. Risken är då att rökgaserna gör att det börjar brinna i en trossbotten eller liknande, säger Peter Helge.
I Västerviks kommun uppstod omkring ett dussin soteldsbränder under förra året. Det är enligt Peter Helge en ganska kraftig minskning men det beror inte på att murstockarna har blivit bättre och säkrare.
– Folk har skaffat fler alternativa värmekällor i dag vilket gör att man inte behöver elda lika mycket. Gamla murstockar är ofta bättre än moderna eftersom de är murade med ordentligt tegel.
I många hem installeras braskaminer som främst används som mysfaktor eller som ett komplement till den värmekälla som värmer upp bostaden. Med en ny kamin följer en instruktion som anger hur mycket ved man kan elda med per timme. Skorstensfejaren Tobias Ring berättar att det är viktigt att följa rekommendationerna i kaminernas medföljande informationsblad.
– Hur mycket man kan elda i en braskamin beror på hur många kilowatts effekt den ger. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rekommenderar att man inte eldar mer än två till tre kilo ved per timme.
Tobias Ring är enig med Peter Helge om att de moderna skorstenarna med inmurade rör är känsligare för värme än den traditionellt murade skorstenen.
– Oftast klarar de moderna skorstenarna inte mer än 450 grader, sedan börjar godset ge med sig och då ökar brandrisken, säger han.
För att minska risken för soteld är det också viktigt med vad man eldar i sin kamin, spis eller kakelugn.
– Sopor och sådant ska man förstås inte elda men även sur ved ökar bildandet av tjära på skorstensväggarna. Det allra bästa är torr blandved och har man en öppen spis är det bästa att använda björkved eftersom den sprakar minst, säger skorstensfejaren Teppo Ollila.