Det blir vanligare att göra om källaren i sitt nyinköpta, men äldre, hus till beboeliga rum. Där det förr bodde grönsaker, konserver och en och en annan oljepanna ska nu tonåringar, helst med egen ingång, husera. Då kan det vara dags att dränera runt grunden, av flera skäl.
- På hus från 1900 och fram till ungefär 1948 finns det ofta ingen dränering alls, fukt och kondens har ingenstans att ta vägen.
Det berättar Anders Hornvall på Tjust Entreprenad. Han arbetar nästan uteslutande med dränering, tio till 15 hus blir det per år.
Det är den varmare luften som kan ställa till det, berättar Anders. De utrymmen som förr stod utan värme värms ofta upp i dag. Då bildas det kondens i mötet mellan den uppvärmda luften och den kalla väggen och jorden som omger den. Det kan leda till rejäla problem, särskilt om man har isolering eller organiska material, till exempel en panel, direkt mot väggen.
- När det blev populärt att göra om källaren till gillestuga började problemen flytta in i husen. Fukten fastnade i isoleringen och i panelen och det blev tillslut ett mögelhus av det hela.
Dagens mer avskalade inredning hjälper till, men ska man bo i källaren rekommenderar både Anders och Stefan Nilsson på Linderson Mark- och bygg att man dränerar. Förbättringen i innemiljön brukar märkas av efter ett halvår.
Stefan och Anders har samma syn på problemet.
- I allmänhet kan man säga att dräneringen ligger för högt, den måste ner under själva plattan, minst 20 centimeter, säger Stefan.
Både Stefan och Anders har stött på riktiga skräckexempel under sina projekt.
- På ett jobb bestod grunden av en betongplatta med uppvikt plast runt. När vi grävde runt var det som att öppna en kran, det bara forsade ut vatten som samlats, berättar Stefan.
Anders vill inte vara sämre.
- På ett jobb hittade jag en padda som bodde i håligheterna mellan sprängstenen man fyllt med, det var en blöt miljö, minst sagt.