I Almvik minskade antalet barn efter att barnomsorgen ändrades 2017-2018. "Det är en indikation på att kommunens utbud av barnomsorg påverkar var barnfamiljer väljer att bo", står det i analysen.
Den politiska majoriteten i Västervik vill lägga ned det som kallas ”pedagogisk omsorg” på flera landsbygdsorter.
"Pedagogisk omsorg" är en fritidslösning som innebär att skolelever som bor på landsbygden har fått åka skolskjuts till småsyskonens förskola, och stannat där tills föräldrarna hämtat dem.
Nedläggningen skulle ha beslutats i fullmäktige redan i december, men oppositionspartierna fick igenom en återremiss för att utreda vilka konsekvenser en nedläggning får för möjligheten att bo, verka och leva på landsbygden.
Den fördjupade analysen är nu klar, och har gjorts av kommunens landsbygdsutvecklare Malin Ohlsson, och gäller för Blankaholm, Totebo, Almvik, Ukna och Odensvi.
Så vad får nedläggningarna för konsekvenser?
Ja det är en komplex fråga, som behöver utredas under en längre tid med en mängd olika kompetenser, står det i analysen.
Wille Momark, boende och företagare i Blankaholm, anser att analysen är tydligt: Nedläggningarna försämrar möjligheterna att bo och verka på landsbygden. Inför kommunstyrelsens möte på måndag har han mejlat alla politiker. Han vill ha svar.
"Vad vinner Västervik på detta?" Frågar han alla politiker.
– Som jag tolkar analysen är det självklart att landsbygden drabbas negativt. Ändå går man vidare. Vad är meningen med det?
Här är några slutsatser ur analysen:
- En nedläggning påverkar orternas näringsliv, och deras möjlighet till kundunderlag och rekrytering av personal. Som exempel nämns att Totebo AB har 13 anställda i åldern 20–50 år, som bor runt Totebo och Blankaholm.
- Det är redan idag svårt att rekrytera skolpersonal i mindre orter. Det är inte unikt för Västervik, utan en global urbaniseringstrend. Att ta bort arbetstillfällen från landsbygden driver på den trenden.
- I Almvik och Totebo minskade antalet 1-5-åringar tydligt efter att det gjordes förändringar i barnomsorgen 2017-2018. Det ses som en indikation på att kommunens utbud av barnomsorg påverkar var barnfamiljer väjer att bo.
- Totebo, Blankaholm, Odensvi och Ukna ligger nära andra kommuner. Väljer familjerna barnomsorg i en grannkommun påverkar det framöver hela barn- och utbildningsförvaltningens planering.
Hur långt barn och föräldrar har till närliggande skolor varierar mellan ungefär 1 och 3 mil.
Den som bor och jobbar i Totebo kan behöva åka upp till fyra mil extra per dag för att lämna och hämta barn i Hjorted, om eleverna inte ska vara ensamma hemma efter skoltid. I Blankaholm kan barn och föräldrar få uppemot två timmars extra restid per dag.
Elever får nämligen ingen skolskjuts från fritids, endast från skolan.
Det rådande förslaget är – trots att analysen visar att nedläggningar gör det svårare för familjer och näringsliv på landsbygden – att kommunstyrelsen den 12 februari skickar tillbaka frågan till fullmäktige med uppmaningen att genomföra avvecklingen.
Det rådande förslaget är – analysen till trots – att kommunstyrelsen den 12 februari skickar tillbaka frågan till fullmäktige med uppmaningen att genomföra avvecklingen.
Det finns nämligen flera fördelar för elever som har fritids på samma plats som sin skola. Bland annat får de ha hela sin skoldag på ett och samma ställe, de får följa fritidshemmets läroplan, och de får vara i en verksamhet med fler jämnåriga elever. De positiva effekterna på elevernas utbildning är vad som fått majoriteten att fortsätta vilja driva igenom förslaget, trots kritiken.
Wille Momark deltog på näringslivsfrukosten där näringslivsavdelningen belyste vikten av företagande i hela kommunen.
– Med ett nedläggningsbeslut utesluter man utkanterna av kommunen, och säger att man inte tycker att näringslivet ska utvecklas. Man tar bort möjligheten att rekrytera människor, och det kommer bli färre barn som vill bo kvar och driva företag på orterna.
Wille Momark, här med barnen Elna Momark, Ingrid Momark och Einar Momark, som påverkas av beslutet. "Hela hösten har präglats av nedläggningshotet. Vi har ju kämpat mot det här. Det handlar om att vi ska kunna bo här, driva företag och rekrytera personal även i framtiden", säger han.
Han tror att det finns en politisk vilja att lägga ned även förskolorna, trots att nedläggningsförslaget om förskolorna stoppats.
– Om vi måste åka till fritids för att hämta barnen, varför ska man då göra ett extra stopp och släppa av det yngre barnet på en annan förskola? Det är nog det de vill, säger Momark, och menar att det krångligare livspusslet kommer minska barnunderlaget på landsbygdens förskolor, vilket kommer leda till en nedläggning.
Fördelarna som nämns har han inte mycket till övers för, varken gällande utbildningsplanen eller ålderssammansättningen.
– Barnen lär sig saker i skolan. Fritids är ett sätt för föräldrar att få ihop livspusslet för att kunna jobba och bidra till samhället. Att det skulle vara dåligt med blandade åldrar är det dummaste jag hört. Fritidsboende som kom hit med sina barn i vintras sa att det var fantastiskt att se hur alla barn här tar hand om varandra.
Han berättar att det finns en stor oro i de berörda orterna.
– Vi har mått jättedåligt av det här. Vi har till och med tänkt tanken att sälja och flytta. Det akuta hotet är ju avvärjt, eftersom förskolorna inte läggs ner, men det är ändå ett långsiktigt hot.
Har du fått svar på ditt mejl?
– Ja, från oppositionen. Inte från några majoritetspartier, Westerwikspartiet eller Sverigedemokraterna.
Centerpartiets Ingela Svensson är lantbrukare, och bor några kilometer från Odensvi. Hon är en av dem som svarat Wille Momark. Hon önskar att fler politiker säger stopp till nedläggningarna. "Om man bor i Odensvi men måste åka till Gamleby för att hämta barnen kommer man ju handla där - inte på landhandeln i Odensvi. Hela bygden drabbas av ett sånt här beslut", säger hon.
Oppositionens Ingela Svensson, Centerpartiet, är en av de som svarat Wille.
– Jag blir förtvivlad. Jag önskar att fler politiker säger "stopp och belägg". Det finns inga pengar att spara på det här. Man lägger hela kostnaden på barnfamiljerna. Jag tror att förhoppningen är att förskolorna på orterna ska självdö.
Men du har själv varit en styrande politiker. Behöver man inte fatta tuffa beslut ibland?
– Hade det varit snack om att spara jättemycket pengar hade man väl fått ta ett djupt andetag och göra det. Men jag vill ha landsbygden och landsbygdens företag kvar. Jag vill ha mat på bordet, säger hon, och syftar på lantbruken.
I rapporten står det att "en levande landsbygd uppnås genom att värna om småskalighet".
– Och det får vi inte om vi inte har möjligheten att leva på landsbygden, fortsätter Svensson.
– Man måste kunna ha barnomsorg inom ett rimligt geografiskt område för att hinna med det och sitt jobb. I Blankaholm är den enda kommunala servicen en förskola. Om den försvinner så bryter man samhällskontraktet.
Totalt berörs 15 elever av lösningen. På de berörda förskolorna går även 56 yngre barn, och Ingela Svensson (C) är även kritisk mot att analysen inte tar hänsyn till att dessa barn kommer växa upp och kanske behöva fritidslösningen.
– I Odensvi har vi flera unga, starka, driftiga föräldrar. Jag vill ha kvar dem, säger hon.