Björn Persson på Eons presstjänst hade fullt upp förra helgen och början på veckan. Förutom de tidiga strömavbrotten uppstod ett större fel på måndagskvällen på en regional ledning, som påverkade 4700 av deras kunder, varav 855 i Västerviks kommun. Problemen blev mest långtgående i södra kommundelen, kring Västrum, Blankaholm och Hjorted.
Veckans fiberavbrott i Blankaholmsområdet pågick från torsdag morgon till lördag lunch. Det var inget el-relaterat, snarare ett tekniskt missöde.
Men förra helgen låg Telias mobila telefoni nere från gryningen på söndagen till 21 på kvällen.
Flera läsare har hört av sig och uttryckt oro.
Wille Momark i Blankaholm ser telefoniavbrottet i söndags som det mest allvarliga.
– Det sjönk en båt i den vevan, i Misterhult brann ett hus ner. Det känns inte säkert. Har inte masten fått ström? frågar han sig.
Enligt Agnes Palinski på Telias presstjänst är det precis där problemet sitter. Masternas reservkraft räcker bara fyra timmar.
– Man har krav på sig som operatör att ha en grundläggande skyddsnivå i telefonnätet. Det innebär att mobilbasstationerna ska ha reservkraft om man blir utan extern strömförsörjning en kortare period. En timme i tätort, fyra timmar i utanför tätort.
– Vi lever upp till kraven, men är det den här typen av extraordinär händelse blir det svårt för oss.
Wille Momark beskriver telefonin som svajig, under förra helgen, förutom den tid då den var helt död. Agnes Palinski förklarar:
– Det var flera basstationer som var drabbade, alla enheter, både 2g, 3g och 4g. Då blir det svajigt.
I området mellan Västervik och Figeholm finns ett 30-tal master. De får ström av Eon, men som bekant uppstod ett flertal strömavbrott under snöfallet förra helgen.
Nödnumret 112 går att ringa, i de allra flesta fall. Det är oberoende av operatör, så om Telias nät ligger nere helt kopplar telefonen upp sig mot exempelvis Tele2. Enligt Agnes Palinski var det ett 100-tal Teliaabonnenter som drabbades av telefoniavbrottet i söndags.
Hur har ni meddelat kunderna?
– I det här tillfällena är det inte så att vi kontaktar dem specifikt. Men vi brukar kommunicera via radio, om det går. Sen brukar kunderna höra av sig till oss. Vid planerade arbeten informerar vi två veckor i förväg, säger hon.
Torsdagens planerade fiberarbete var dock inte föranmält, av den anledningen att det inte var tänkt att ge någon driftstörning.
Får kunderna någon kompensation?
– Gällande fibern, så vet jag inte riktigt. Men jag skulle säga att var och en får höra av sig till kundtjänsten, så kan det säkert handla om hur länge de varit drabbade.
– När elen går ner, som förra helgen, så har jag svårt att se att vi ska betala kompensation, det är en så extraordinär situation.
Det är främst avbrottet på telefonin, förra helgen, som oroar Wille Momark i Blankaholm. En hel dag utan telefoni, när händer det igen? Och vad blir konsekvensen? Svaret är nog att det kan hända igen. Post- och telestyrelsen bedömer det som orimligt att operatörerna ska ha en längre reservkraft än fyra timmar.
På Post- och telestyrelsens hemsida förklarar Karin Lodin, sakkunning inom nätsäkerhet, varför de endast kräver reservkraft som räcker några timmar.
"Det rör sig om batterikapacitet för några timmar, och inte reservkraft för dagar och veckor. Det skulle helt enkelt inte vara ett rimligt krav."
"I praktiken skulle det i så fall med dagens teknik vara fråga om dieselaggregat som då också löpande måste tankas, testas och underhållas. Kostnaderna skulle bli enorma och miljöpåverkan stor. PTS anser att det inte är ett rimligt krav på driftsäkerhet att operatörerna, och indirekt deras abonnenter, ska bekosta nät och tjänster som fungerar helt oberoende av extern elförsörjning."
Wille Momark köper inte riktigt resonemanget.
– Man behöver ju inte ha ett kraftverk vid varje mast ståendes alltid. Man köper väl in ett antal som man kan köra ut där strömmen inte fungerar?