Trädgårdsprofilen Sara Bäckmo återvänder till Blackstad bygdegård något försenad. Men när hon övertygande talar om för publiken att det var självklart för henne att komma till Blackstad är allt förlåtet.
– Jag är själv uppväxt utanför ett storstadsområde, och tycker att det är viktigt att värna de föreningar och bygdegårdar vi har på landsbygden. Så jag blev jätteglad när jag fick frågan att komma hit igen, berättar hon.
Temat för söndagens föreläsning, vars 200 biljetter sålde slut på nolltid, var praktiska tips för att odla bättre, men inte minst smartare. Sara själv balanserar ett liv med självförsörjande odling, fyra barn, nordens största trädgårdsblogg och sitt företag.
Publiken skrattar och nickar igenkännande när Saras telefon ringer från sidan av scenen.
– Nu är det säkert dottern som ringer och säger att hon vill köpa en häst. Åh, ni vet hur det är!
Hon har ett och annat att berätta om hur man håller lust och motivation uppe.
Bakom kulisserna har förberedelserna inför föreläsningen pågått länge. Studieförbundet Vuxenskolan arrangerar föreläsningen med hjälp av bygdegårdsföreningen i Blackstad, och engagemanget är stort. Under fikapausen bjuds det på hembakade bröd och kakor, efter Saras recept.
– I två veckor ungefär, har jag hållit på, haha! Berättar Anette Danielsson från bygdegårdsföreningen, som bakat allt bröd för dagen.
Är det inte svårt att arrangera evenemang på mindre orter?
– Det är så olika från ort till ort, berättar Marina Karlsson, som jobbar på Studieförbundet Vuxenskolan och även är en engagerad Blackstadbo. Hon berättar att det i Frödinge nästan alltid är fullbokat.
Varför är det så?
– Det beror nog mycket på hur engagerad man är i sin bygd. Det är det viktigaste.
Anette Danielsson berättar att föreningarna i Blackstad är förhållandevis många, och att de gått samman för att planera året ihop - så att de inte dubbelbokar sig. Hon berättar att bygdegårdens dansbandskvällar, quiz och rockabilly-dagar är uppskattade.
– Vi har ju också föryngrat oss lite, och ordnar höst- och påskdisco för barnen, berättar hon. Hon tycker att det ideella arbetet de lägger ner ger mycket tillbaka:
– Det gör det lättare att komma in i gemenskapen! Man kan inte säga att man vill ha en levande landsbygd, och sen inte göra något åt det, konstaterar hon.