Det säger skogskonsulenten Lennart Weidinger, på Skogsstyrelsen.
– Och så ser det ut i större delen av Sverige, inte bara i Småland och Kalmar län, säger han.
Han förklarar att fridlysta arter, både djur och växter, är skyddade genom bestämmelser i artskyddsförordningen, i syfte att gynna deras fortlevnad.
– Enligt artskyddsförordningen ska alla naturligt förekommande arter som finns i vår miljö finnas kvar även i framtiden.
Så vad gäller generellt sett när en fridlyst art påträffas hos en privat markägare, och Skogsstyrelsen går in och stoppar planerad avverkning i ett område som en följd av detta?
– Enligt den praxis som nu gäller måste skogsägaren tåla ett visst intrång utan att få ersättning av staten.
Weidinger förklarar att Skogsstyrelsens praxis av vad som kan krävas i hänsyn utan ersättning är högst 10 procent av värdet inom den så kallade berörda delen på fastigheten. Om värdet överstiger 250 000 kronor sjunker den procentuella andel som kan krävas utan ersättning.
– Den berörda delen är alltså det område som anmälts till Skogsstyrelsen för avverkning.
– När det gäller artskyddsförordningen kan skogsägaren söka dispens hos länsstyrelsen eller överklaga Skogsstyrelsens beslut till domstol om han eller hon inte är nöjd med beslutet, säger Weidinger.
Han välkomnar den pågående utredningen som regeringen tillsatt, en utredning som ska se över artskyddsförordningen.
– Man tittar både på fridlysningsbestämmelserna och ersättningsfrågorna, vilket är bra.