Men annars är knäroten en hyfsat vanlig orkidé, eller har åtminstone varit det, poängterar han.
Dock är alla orkidéer som växer naturligt i Sverige fridlysta med stöd av artskyddsförordningen.
När det gäller knäroten har den funnits i hög andel i skogar som inte blivit avverkade på länge.
– Det behöver inte röra sig om urskog utan det räcker med att skogen bevarats under en längre tid, det vill säga kontinuerlig skog.
Nu är den rödlistad som sårbar eftersom den minskat kraftigt, förklarar han.
– Vi har bara fört data sedan tidigt 1990-tal och alltsedan man började med det har den minskat. Men jag skulle tro att den backat sedan vi började med hyggesskogsbruk under andra världskriget.
Växten missgynnas även av stormfällen. Svåra stormar som Gudrun och Per har exempelvis spolierat många växtplatser för knärot i södra Sverige under 2000-talet.
Vad krävs för att få växten att ta sig igen?
– Knäroten är bara en av många arter och organismer som skulle gynnas av ett skonsammare skogsbruk där man lämnar kvar träd, och inte kalavverkar. Inte minst skulle många svampar gynnas och knäroten associeras ofta med svampar. Växten trivs nämligen i likadana miljöer som svamparna gör. Den föredrar skugga och fukt framför solöppna ytor och torra marker.
– Även andra ”gammelskogsarter” som skyddsvärda lavar och mossor skulle främjas av ett, generellt sett, skonsammare skogsbruk.