En del mindre kommuner har protesterat mot att de får ta emot en stor del av de asylsökande som kommer till Sverige, de menar att fördelningen är ojämn. För ett litet samhälle kan mottagandet påverka framförallt skola och vård som kan få svårt att klara av den ökade mängden personer som man ska ge service. Migrationsverket har nu skickat ut ett förslag på remiss, där fördelningen ska "skona" de som redan tagit emot en stor del av de som kommer.
En politiker som engagerat sig i integrationsfrågor är förra kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M).
Han menar att fördelningen bör bli jämnare.
– Det finns kommuner som inte tar emot några alls, de skyller på bostadsbrist. Men det kanske skulle vara bra för dem att ordna bostäder för asylsökande. Det skulle nog kunna gagna dem.
Det är Migrationsverket som bestämmer var asylsökande hamnar när det kommer till Sverige. Och Migrationsverket är bundna till lagen om offentlig upphandling.
Det gör att de måste anta det lägsta erbjudandet som ges, från exempelvis privata aktörer som erbjuder boende. Det kan göra att små samhällen får ta emot ett oproportionerligt stort antal asylsökande, enligt Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson.
Många av boendena finns på mindre orter, där fastigheter finns och är relativt billiga att köpa.
Därför har man nu i förslaget presenterat 14 kommuner som tar emot flest asylsökande i förhållande till invånareantal. I upphandlingar ska de få ett pålägg på priset som gör att det blir högre och att kommunerna hamnar långt ner i turordningen.
Det innebär inte att kommunerna helt undantas, men Migrationsverket köper bara platser på boenden där när det inte finns platser någon annanstans.
En av de 14 kommunerna är Hultsfred där det i dag finns över 1 100 asylsökande på 13 500 invånare. I Västerviks kommun finns i dagsläget 480 asylsökande, enligt Migrationsverket.
Harald Hjalmarsson tycker att fokus ligger för mycket på platser och kvadratmeter och istället borde handla mer om integration.
– Istället tycker jag att man bör fokusera på att få kvalitet i integrationen för alla de som kommer till Sverige, säger han.
Han menar bland annat att en form av matchning skulle gagna både kommuner och invandrare.
– Vi har behov av personal inom många verksamheter. Om man inventerar den kunskap som finns bland de som kommer hit på rätt sätt kan man få en lösning på både integrationsfrågor och bemanningsfrågor, säger han.