Kan vi dra lärdom av lyckade friskolor?

Svar på debattartikeln "Sluta blunda för skolmarknadens avarter" den 18 februari.

Engelska skolan är ett exempel på friskola som har lyckats. Kanske borde vi dra lärdom av den, menar skribenten.

Engelska skolan är ett exempel på friskola som har lyckats. Kanske borde vi dra lärdom av den, menar skribenten.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Debatt2021-02-25 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Socialdemokraterna läser utredare och forskares resultat som en viss person läser Bibeln. Man säger sig ha tagit fasta på att minskad skolsegregation och förbättrad resursfördelning är vägen framåt. Och där öser man in hur mycket kapital som helst.

Vi Sverigedemokrater har istället tagit fasta på den forskning som klart och entydigt visar vad som behövs för att vända skolans negativa utveckling. Skolutredare Björn Åstrand samt forskare Gabriel Heller Sahlgren (forskare på Institutet för näringslivsforskning samt gästforskare på London School of Economics) har visat att ordning och reda kan vända den negativa utvecklingen. I utsatta områden i andra länder är den utbildningsmodell som fungerar bäst den traditionella modellen, med fokus på disciplin. Talar man om kunskapsresultat, så vet man att disciplin är väldigt effektivt. Både vad gäller uppförande, regler och normer.

All forskning visar däremot att det inte har någon effekt att bara ösa in pengar på skolor i utsatta områden. Störst är skillnaden i Stockholm där en skola i ett utsatt område får 44 500 kronor mer per elev och läsår än en skola i ett icke utsatt område. Ett exempel: De två skolorna Hässelbygårdsskolan i Stockholm och Seminarieskolan i Landskrona har snarlika socioekonomiska förhållanden. Trots att Seminarieskolan bara får drygt hälften så mycket pengar per elev som Hässelbygårdsskolan, så uppnår man bättre resultat. 

Vad man ska titta på är vad som sker i klassrummet. Hur man kan säkerställa att elever med olika bakgrund kan tillgodogöra sig allt materiel och kunskap på bästa sätt?

Sverigedemokraterna vill varken införa vinstförbud eller vinstbegränsning för friskolor. Däremot vill vi ställa krav på en ekonomisk buffert om en friskola kommer på obestånd. Men det som ska vara avgörande för vem som ska driva en skola är inte driftsformen, utan det är resultaten av utbildningen som ska räknas.

Engelska skolan är ett exempel på friskola som har lyckats. Där är det ordning och reda. Man respekterar inte bara läraren, utan även varandra. Inga mobiler förekommer under skoltid. Elever hälsar på läraren. Mobbning och fula ord till kamrater får inte passera obemärkt. Skolan tar även emot elever med olika problem, vilket ofta förnekas av motståndare till privata skolor. Det är kö på elever som vill gå i Engelska skolan. Det är elever som vill lyckas och skapa sig en utbildning och en framtid och som inte vill gå i flumskolan. 

Socialdemokraterna med flera skulle ställa sig frågan: vad kan det bero på? Är det något vi kan dra lärdom av?