Ledare: Därför är det dags att sluta med värdegrunder

I den nya boken Värdet av värdegrunder (Fri tanke) undersöker Lundaforskarna Mats Alvesson, Martin Blom och Andreas Jansson hur och varför värdegrunder införs och om de alls fungerar. Ämnet bör intressera var och en som behövt delta på kursdagar, workshops och andra övningar. Vilket torde vara de flesta eftersom värdegrunder har besjälat chefer och personalavdelningar sedan 1990-talet.

Boken består i huvudsak av fyra fallstudier där författarna undersökt värdegrundsarbetet på två företag och i två kommuner. Telia och Swedbank respektive Sölvesborg och Lund. Trots att de verkar i skilda sfärer och tjänar olika syften uppvisar organisationerna stora likheter i implementering av värdegrunder. Likheter som belyser fundamentala problem.

Något som möjligen kan vara förvånande är att det i princip aldrig tycks finnas någon klar målsättning med värdegrundsarbetet. Det beror delvis på att de faktiska målen kan skilja sig från de uttalade. En ny vd kan vilja göra ett handlingskraftigt intryck eller signalera en nystart efter en tidigare skandal. Då kan en moderniserad värdegrund tjäna som alibi.

Märkligare är dock att inte heller de närmast berörda, konsulterna och projektledarna, tycks ha tydliga målbilder. I stället växer dessa fram efter hand och tenderar att landa i att processen i sig själv är målet. Med det i åtanke är det nog förståeligt att aktiviteterna sällan ger några bestående följdverkningar.

Bokförfattarna deltog bland annat på en workshop som alla Telias anställda skulle genomgå. Trots att de flesta deltagare tycktes nöjda och kände att de fått ut något av övningarna i stunden, kunde nästan ingen minnas något av vad de hade gjort vid en uppföljning sex månader senare. Inte heller ansåg de att workshopen hade påverkat deras dagliga arbete efteråt.

I fallet med Lunds kommun kände en projektledare knappt till att kommunen har haft hela tre värdegrunder tidigare. Att värdegrunderna så ofta byts ut är förmodligen både ett skäl till att de inte har något större inflytande och ett symptom på underliggande problem.

Något som knappast hjälper är att värdeorden som används ofta är vaga och intetsägande. Dels blir det oklart hur en kommuns värdegrund skiljer sig från en annans när samma floskler ständigt återkommer. Dels är orden ofta illa anpassade för alla delar av en stor verksamhet, trots att de är så allmänt hållna.

Därför uppfattas värdegrunden i många fall som infantiliserande av personalen då budskapet ses som självklart. Det kan i värsta fall skapa sämre sammanhållning på arbetsplatsen och konflikt med ledningen – alltså tvärtemot avsikten.

Med oklara mål, verkningslös praktik och motstridiga resultat borde det stå klart att värdegrundsarbete bör upphöra. Det är ett slöseri med såväl personalens tid och kompetens som skattebetalarnas pengar.