De kände formgivaren Josef Frank är en person som haft stort inflytande över stora delar av inredning och till viss del utomhusmiljö på Ankarsrums bruksherrgård.
– Det här är en av de enda tre publika miljöer som Josef Frank gjorde. De andra två är länsresidenset i Göteborg och Handelsbankens representationsvåning i Stockholm, säger Hans Peedu som nu står i begrepp att sälja den anrika herrgården.
Upprustades för patron
Det var på 1930-talet som Josef Frank blev anlitad att göra om stora delar av byggnadens nedre plan. Anledningen till att man kostade på en rejäl renovering var på grund av att en ny brukspatron skulle tillträda. Den unge Måns Spånberg hade ambitioner och var intresserad av öppna ytor och luft. Josef Frank tog i rejält, lät riva den gamla trappan och designade en ny bred med mjuka rundningar som placerades en bit in i sällskapssalongen. Taket är ett så kallat kassettak med breda lister som delar upp den stora vita ytan. Den öppna spisen är gjord i gotländsk sandsten med handräfflade välvda pelare som stöd till spiselkransen. Från hallen är det fri syn ut mot trädgården och längst bort glimtar Långssjön. Det hela ger intryck av rymd och perspektiv. Tre stora fönster går från tak till golv leder ut till uteplatsen. På 30-talet var detta ovanligt och Josef Frank sänkte ner tre stora element under golvet som förhindrade kallras från fönstren.
– Det var det här vi föll för när vi köpte huset 2002. Det arkitektoniska och känslan av att det är formfulländat. Valven ut mot flyglarna är en annan sak som ger riktning och djup.
Var väldigt eftersatt
På uteplatsen står ännu ett bord i gotländsk sandsten och en bänk i svart skiffer. De har ett lite striktare formspråk än inomhusdetaljerna. Kanske för att kontrastera med den böljande naturen. Tomten som omgärdar egendomen är på dryga 14000 kvadratmeter och Hans Peedu och hans fru Pia har återskapat stora delar med hjälp av gamla bilder.
– När vi flyttade hit var allt väldigt eftersatt. Inga renoveringar hade gjorts på 30 till 40 år. Vi började med att lägga om tegel på taken. Ett tvåkupigt lertegel, samma sort som låg där tidigare. Nästa steg var att installera bergvärme. Det var en dyr investering, men det har lönat sig eftersom det är ungefär 600 kvadratmeter att värma upp.
Paret berättar att det har varit härligt att arbeta med att sätta byggnaden i stånd både invändigt och utvändigt. Men det är också krävande, särskilt med all snöskottning och gräsklipping.