Reservkraftverk drivs på diesel och kan förse byggnader med ström så länge det finns bränsle. I kommunen finns både fasta och mobila reservkraftverk.
Kommunens säkerhetschef Joakim Jansson har jobbat i Västervik sedan 2005. Han minns när civilförsvaret bantades ned.
– Man gjorde sig av med beredskapslager, till exempel. Mycket slängdes bara. Gasmasker, bland annat, berättar han.
Nu ska civilförsvaret rustas upp igen.
Kommunen måste vara förberedd på alltifrån väpnat angrepp till kriser i form av skogsbränder. Kriser som kräver att det finns någonstans för civilbefolkningen att vända sig för att få mat, vatten, information och värme.
I Västervik pågår arbetet för fullt.
När brandstationen i Ankarsrum nu fått bygglov har Jansson påtalat behovet av reservkraft. Det gör hyran för kommunen 198 000 kronor dyrare, men politikerna gav samstämmigt grönt ljus till investeringen. Vid kris skulle brandstationen i så fall kunna användas som ett hjälpcenter.
– Reservkraften krävs när vi får en elstörning eller en planerad bortkoppling som det varit tal om. Vi har mycket reservkraft idag, men det finns ytterligare behov så som omvärldsläget ser ut. Dessutom finns behov på grund av klimatförändringar med hårdare nederbörd som riskerar att påverka elnätet, säger Jansson.
Reservkraftverken drivs på diesel och finns redan på många platser i kommunen – men det behövs fler. Det finns även mobila reservkraftverk, som kan rullas ut till skolor, äldreboenden och liknande.
Jansson visar ett minutiöst planeringschema över vilka reservkraftverk som finns var, vilken styrka de har, och vem som är kontaktperson för dem.
I Janssons arbete ingår också att planera för var hjälpcenter ska uppföras vid en kris, och hur samhället ska fortsätta fungera. Om strömmen försvinner i en hel ort kanske både förskole- och grundskolebarn får samsas i samma lokaler, till exempel.
– Det finns en hel palett av verktyg beroende på krisens art, säger Jansson. Arbetet har intensifierats i och med omvärldsläget.
Kommunen måste vara förberedd på alltifrån väpnat angrepp till kriser i form av skogsbränder. Kriser som kräver att det finns någonstans för civilbefolkningen att vända sig för att få mat, vatten, information och värme.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterar en rad åtgärder för regeringen i en ny utredning.
De varnar för att konsekvenserna för civilbefolkningen, vid ett väpnat angrepp mot Sverige, "kan bli desamma eller likartade som de som befarades under kalla kriget”.
En viktig åtgärder är att utveckla den kommunala förmågan att skydda civilbefolkningen, skriver MSB. Och det kommer behövas mycket pengar och resurser, konstaterar de.
– Vi kommer behöva förstärkning i organisationen, absolut, säger Joakim Jansson.