I klass 7B på Ankarsrum var allt som vanligt när terminen drog igång. Eleverna var förväntansfulla och skolarbetet startade. Men efter ett tag märkte elever och lärare att en elev, som nyligen börjat i klassen, var nedstämd och deppig. Pojken hade kommit till Sverige för fyra år sedan tillsammans med sin familj efter att ha flytt undan kriget i Afghanistan. Anledningen till nedstämdheten var att familjen inte fått något uppehållstillstånd och en tid senare tvingades de fly och gömma sig i ett nytt land.
– Han blev snabbt en del av klassen och en i gänget. Nu känner vi: Ge oss vår kompis tillbaka. Det fattas någon i klassrummet, berättar klassföreståndaren Karin Eriksson.
När eleverna nåddes av beskedet hände något. Ett brinnande engagemang uppstod. För att få sin kompis tillbaka började de att skriva ner sina känslor i brev. Idag är breven klara och kommer att postas till Migrationsverket, statsministern och migrationsministern. Ja till och med kungen ska få reda på hur det känns att förlora en vän. Målet är självklart att få sin kompis och hans familj tillbaka.
– Det var väldigt ledsamt och tråkigt när han lämnade oss. Vi känner att det är väldigt orättvist och vi vill ha vår vän tillbaka. Vi fick inte ens säga hejdå, berättar eleven Ibrahim Farhat.
– Jag tycker det är orättvist att vi har rätt att vara här men inte andra. Det är också orättvist att man behandlar flyktingar olika beroende på var i Europa de hamnar, säger klasskompisen Ella Ahlin.