Det berättar de båda fritidsledarna Ednan Rakovic och Carita Sundström på Ankarsrums fritidsgård. När personal från Ankarsrum åkte iväg för att ha mobil fritidsgård i Blackstad, var det nämligen stängt i Ankarsrum.
Men det var väl bara tio gånger?
– Ja, men barn är ganska inrutade. Tar vi bort en tisdag, gör de något annat. Tar vi bort en tisdag till, blir det en vana att göra något annat, säger Ednan.
Han och Carita mötte föräldrar som blev missnöjda, för att deras barn inte hade någonstans att ta vägen, när fritidsgården var stängd. I stället hängde barnen vid skolan eller på Coop.
Medan vi pratar, kommer sportlovslediga Ville Västerlund och Milton Holmbom in i rummet. De tyckte båda att det var tråkigt de dagar som fritidsgården i Ankarsrum höll stängt, för att personalen skulle åka iväg.
Vad gjorde ni då?
– Vi gjorde ingenting. Det var tråkigt, säger Milton.
– Det borde ha öppet på helgerna, säger Ville.
Kulturchef Maria Rudbo har skrivit under den redovisning som gjorts till politikerna efter fältstudien med mobila fritidsgårdar i Blackstad, Hjorted, Edsbruk och Loftahammar.
– Det var absolut populärt och lyckat, säger hon.
Samtidigt konstaterar hon att det behövs mer resurser, om man ska fortsätta med detta.
Där får hon medhåll av fritidsledarna i Ankarsrum. Ednan och Carita tycker att det bästa vore om kommunen anställde två personer på heltid som hade hand om den mobila fritidsgården på landsbygden. Då kunde de komma en dag i veckan till de fyra orterna och dessutom få en planeringsdag.
En annan lösning, som de föreslår, är att barnen åker till de befintliga fritidsgårdarna.
– Om KLT utökade sina tider med närtrafiken, kunde vi få hit barnen, säger Carita.
– Vi klarar av att ta hand om fler barn än vi har nu. Vi har ju idrottshallen också att vara i, säger Ednan.
Ett alternativ till närtrafiken är att fritidsledarna hämtar barnen.
I snitt hade den mobila fritidsgården så här många besökare på varje ort: Hjorted, 35; Blackstad, 20; Edsbruk, 18 och Loftahammar, 15.
Men siffrorna för Hjorted hade kunnat vara mycket högre. Vid första tillfället kom cirka 70 barn. Eftersom det bara var två fritidsledare, var det svårt för dem att få till en bra verksamhet för så många, så beslutet blev att begränsa det till årskurs 4–6.
Intresset för att komma till den mobila fritidsgården var större än vad fritidsledarna hade trott innan.