Ankarsrums kyrka uppfördes genom Sven Spånberg 1920. Dessförinnan stod där ett kapell och längre tillbaka var boende i trakten tvungna att resa till kyrkan i Hallingeberg.
Så sammanfattar Göran Svensson, kyrkogårdsansvarig i Södra Tjust Pastorat, berättelserna som allmänheten kommer kunna ta del av vid kyrkogården i Ankarsrum. Likt de tidigare projekten som finns vid den Gamla och Nya kyrkogården i Västervik har pastoratet, i samarbete med Västerviks Museum, tagit fram berättelser om några av de personer som på olika vis påverkat Ankarsrum.
Genom scanningsbara koder får vi via internet läsa om Christian Lehman, Oskar Johan Ferdinand Holmgren, Harald Wiberg, Sven Spånberg och Ankarsrums kyrka.
– Spånberg och kyrkan är nära förknippade, därför lät vi kyrkan få en egen kod och berättelse, säger Göran Svensson.
Och visst var det så: under Sven Spånbergs tid moderniserades och rationaliserades bruket i Ankarsrum. Bygden utvecklades och brukspatronen lät under slutet av 1910-talet skänka medel för omforma det gamla kapellet till fullgod kyrka. I dag finns Sven Spånbergs familjegrav placerad strax bredvid kyrkan.
Familjen Spånbergs familjegrav är placerad vid kyrkan i Ankarsrum.
När vi tar oss in på kyrkogården pågår ett febrilt arbete med att få undan fallna löv, och minneslunden rustas inför den stundande minneshelgen. Vi stannar vid en av gravarna som snart får sällskap av både porträtt och infotext.
– Här vilar konstnären Harald Wiberg. Han föddes i Hallingebergsocknen och växte upp i Ankarsrum. Han är bland annat känd för att ha illustrerat Viktor Rydbergs barnbok "Tomten".
Konstnären Harald Wiberg levde mellan 1908 och 1986. Genom den digitala koden kan vi bland annat läsa om att han jobbade i brukets emaljverkstad fram till 1928. Förutom illustrationen till Viktor Rydbergs "Tomten" stod han även bakom målningarna till Astrid Lindgrens "Jul i stallet".
Fyra herrar och en kyrka. Hur kommer det sig att ni inte valt att porträttera några av de kvinnor som ligger begravda här?
– Det som avgör är berättelsen. Det kvittar om personen varit fattig eller rik, vi har heller ingen kvotering för just kvinnliga berättelser.
Göran Svensson utesluter inte att det i framtiden kommer placeras ut stolpar med berättelser om ortens kvinnor. Han menar att berättelserna från Ankarsrums kyrkogård successivt kommer byggas ut.
– Det är lite av ett detektivarbete för museets personal. Jag har fått uppfattningen om att det varit enklare att hitta information om personer från Västervik. Ju längre man rör sig ut på landsbygden, desto svårare är det att fastställa källorna.
Jobbet med att ta fram berättelser från Södra Tjusts pastorats kyrkogårdar har pågått sedan 2012. Framöver väntas detektivarbetet fortsätta för att få fram historier från de mindre orternas kyrkogårdar.
Göran Svensson tycker att satsningen på "Kyrkogården berättar" har fallit väl ut. I framtiden hoppas han att man kommer kunna spela in berättelserna, så att fler ska kunna ta del av lokalhistorien.