Uppslutningen var god när Västerviks södra jaktvårdskrets bjöd in till årsmöte i Folkets hus i Ankarsrum. Ett av huvudämnena för kvällen var älgarnas väl och ve, och Annika Felton, forskare vid SLU, var på besök för att berätta om sambandet mellan ett varierat landskap och älgarnas hälsa.
Slutsatserna har hon och hennes kollegor kunnat dra tack vare ett forskningsprojekt där Västerviks södra jaktvårdskrets varit delaktig, genom att jägare bidragit med mängder av material.
– Många av er har hjälpt till personligen, eller genom att be vänner att skicka in material. Jag är extremt tacksam till er, sa Annika Felton i inledningen av sin föreläsning.
Det jägarna skickade in var bland annat våminnehåll (våmmen är en av älgens fyra magar), hullbedömning, avföring och slaktvikt. Med hjälp av material från sju olika områden i Sverige har forskarna kunnat se att älgarna med högst mångfald i sin diet hade bäst kondition. De som inte hade så varierad diet, utan mest ätit tall, hade sämst kondition. Det syntes också att de som fått i sig mycket salixarter, alltså sälg, vide och pil, hade bra kondition.
I Västervik hade älgarna ett högt intag av tall – 40 procent av våminnehållet. Här vägde också kalvarna mindre.
– Det viktigaste att komma ihåg är att mångfald av växter i dieten spelar roll, betonade Annika Felton.
Under årsmötesförhandlingarna delades ett hederspris ut till Thomas Karlsson. Motiveringen var att han lägger ner ett omfattande arbete vid eftersök, ingår i länets etikråd med specialitet hundetik och är mycket kunnig beträffande insikt i skogsskador, jakt och hundar. Årsmötet valde också en ny ordförande för kretsen – Mikael Petersson. Han efterträder därmed Karl Eric Gunnarsson, som varit ordförande i åtta år. Att sprida information om, och få en förståelse för, viltets behov i skog och mark ser han som en av sina största uppgifter. Men också att få nya medlemmar.
– Vi måste ta vara på ungdomarna, säger Mikael Petersson.
En grupp som ökat kraftigt i jaktvårdskretsarna på senare år är kvinnorna. Sonja Gustafsson, som själv varit med och jagat sedan hon var liten, är en av de som engagerat sig i nätverket JAQT, Jagande aktiva qvinnor i tiden. Hon tror att den mindre gruppen kan vara viktig för att stärka kvinnors självförtroende inom jakt – och hoppas att fler ska fastna för intresset.
– Att jaga ger en naturupplevelse, man lär sig hur djur beter sig, men får också fin gemenskap, säger Sonja Gustafsson.