Skogsbruket innebär en gemensam strävan framåt

Uppvuxen på gård på landet har jag full förståelse och respekt för skogsägare som gör vad de anser bäst och mest rationellt.

Ankarsrum 24 april 2021 06:05
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Och det har inte funnits så mycket andra läror att tillgå än just trakthyggesbruksmodellen. Åtminstone inte tillnärmelsevis så utbrett.

Jag är själv skogsägare med cirka 100 hektar produktiv skogsmark som jag successivt efter övertagen förvaltning ställt om till kontinuitetsskogsbruk.

Jag tror få hävdar att trakt-/kalhyggesbruk ger bättre biologisk mångfald och högre sociala värden än andra mer naturnära skogsbruksmodeller. Det är ekonomin som är den springande punkten. För gemene skogsägares grundläggande motivering till valda skogsinsatser är om det är ekonomiskt rationellt eller inte.

Därför går vi direkt till ekonomin.

Trakthyggesbrukets argument är ofta att "optimera produktion". Om, läs OM (forskare är inte eniga), detta stämmer, mätt i volym, det vill säga inte nödvändigtvis i värde, är det då ändå rimligt att försaka andra ekonomiska (särskilt privatekonomiska), ekologiska samt sociala värden, för detta? Vill vi inte ha högsta optimeringsgrad av skogens samtliga värden?

När man gjort ett hygge finns där på en generation ingen skog att tala om, man har stora initiala kostnader samt påtagliga risker, innan man efter vanligen 20-30 år kan få nya intäkter från detta ställe (genom gallring).

Med en bråkdel av vad som gått till forskningsanslag för trakthyggesbruket har kontinuitetsskogsbruket idag ändå väsentlig forskning bakom sig. Och det finns mycket bevis på det hyggesfria skogsbrukets ekonomiska styrka jämtemot trakthyggesbruket.

En gedigen forskning just gällande ekonomijämförelser har gjorts från bland andra Vitkova et al 2021, Diaz Yanez et al 2019, Parkatti et al 2019, Krekula et al. 2018, Hagner 2018, Pukkala et al 2016 och 2014, Tahvonen & Rämö 2016, Tahvonen 2015, Udd & Rowell 2013, Knoke 2012, Hanewinkel 2001 för att nämna några.

En välskriven rapport av Tomas Ersson 2020, SLU, finns att tillgå här.

För den intresserade av Naturkultur finns Mats Hagners hela lärobok att tillgå gratis här.

Jag har själv gjort en enkel videoserie för Norrtälje Naturcentrum som kan ses på denna länk.

Olli Tahvonen, professor vid skogsvetenskapliga institutionen, Helsingfors universitet, som forskat om hyggesfritt skogsbruk i 20 år, sammanfattar att ”ett modernt hyggesfritt skogsbruk ofta är mer lönsamt än kalhyggesmetoden.”

Så, det handlar inte om att ”ha råd” att tillämpa ett annat skogsbruk.

Utöver detta har kontinuitetsskogsbruket en betydligt lägre total riskbild. En för platsen naturlig vegetation i varierad struktur, ökar kraftigt resiliensen i skogen, då den är anpassad för vattentillgång, jordmån, klimat, vind, brand, sjukdomar, angrepp, inbördes dynamik mellan arter och så vidare. Omvänt så finns en kortsiktig riskbild just vid omställningsfasen till kontinuitet. God kunskap och väl avvägda insatser krävs.

Men en ”funktion” vi måste förändra är att när en särskild metod att bruka skogen GER höga miljövärden, så ska inte risken finnas att fråntas brukningsrätten. Snarare, att det där implementeras ett fortsatt skydd mot kalhygge, men inte skydd mot det skogsbruk som tagit fram de höga miljövärdena.

Naturvård behöver vara kopplad till ekonomi, och detta på ett smartare sätt än idag. En väl kompenserande ersättning för avsättningar är en viktig sak, men det stora skiftet är att börja tillämpa skogsbruksmetoder där brukandet i sig både ger god ekonomi OCH behåller skogens mångfald, det vill säga där miljömålen kan uppfyllas i ”produktionsskogen”, och INTE endast genom avsättningar.

Och när det inte längre är en motsättning mellan höga miljövärden, brukanderätt och god ekonomi, då kan vi minska eller rentutav eliminera polariseringen mellan representanter för naturvården och skogsägare, och istället sträva framåt mot gemensam sak.

Tillägg: tillståndet i svenska skogar.

Samtliga FN:s193 medlemsländer, inklusive Sverige, har skrivit på de globala målen, där mål 15 i synnerhet adresserar skogen. Vid sammanställning så klarar Sverige i princip 2 av 14 miljötyper i art- och habitatdirektiven.

Rödlistan talar sitt tydliga språk med 2 249 hotade arter. De arter som är knutna till verkligt gammal orörd skog hänvisas till den knappa tiondel av lågpåverkade naturskogar vi har kvar. Och gällande urskog så finns 0,3% kvar i Sverige.

Sammanfattning ur "Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2021" visar att trenden är negativ och att genomförda åtgärder inte tillräckligt stoppar förlusten av viktiga livsmiljöer i skogslandskapet:  "Det behövs ökad kunskap och medvetenhet om att många naturvärden inte kan återskapas under överskådlig tid, och att värdena går förlorade om dessa skogar avverkas.”

John Nyberg, skogsägare och egen företagare

Ämnen du kan följa
Skogsbruksdebatten
Debatt

Debatt: Svenskt skogsbruk sämst i klassen igen

Debatt

Debatt: Greenpeace: Kalmar län måste skydda mer skog

Debatt

Debatt: Privat skogsägande för långsiktig hållbarhet

Debatt

Debatt: Skydda skogen från Skogsutredningen

Debatt

Debatt: Det krävs politiska beslut om skogen i Kalmar län

Visa fler