Tillgången på vatten kan inte längre tas för given i Sverige. Inte så att vi kommer att törsta ihjäl, men brist på vatten kan ändå ställa till med stora och kostsamma problem. Medvetenheten om att vi måste hushålla även med vattnet måste öka bland både hushåll och företag.
Torka och vattenbrist har under flera år varit återkommande sommarnyheter. I regel har det handlat om att skörden av någon gröda hotats eftersom det inte regnat på flera veckor. Heta och soliga sommardagar på stranden i ett sommarledigt Sverige har kontrasterats med högtryckets baksida representerad av bekymrade lantbrukare stående i vissnande fält.
Numera har enstaka kommunala bevattningsförbud blivit riksnyheter redan innan trädgårdssäsongen ens har börjat. Det är bra, medvetenheten om att vattentillgången inte kan tas för given måste sjunka in hos allmänheten för att vattenhushållningen ska bli bättre.
Sveriges geologiska undersökning, SGU, är den myndighet som har i uppdrag att bevaka grundvattennivåerna i landet. Enligt myndigheten är grundvattennivåerna alarmerande låga i stora delar av landet. Götaland, Svealand och södra Norrland har idag historiskt lågt grundvatten.
Orsaken till nuvarande vattensituation är främst lägre nederbördsmängder. Sedan hösten år 2015 har södra Sverige fått omkring 20-30 procent mindre nederbörd. Förra året var det torraste på 40 år. Om år 2017 blir i närheten av lika torr så kan vi enligt SGU tvingas uppleva den allvarligaste vattenbristen på 100 år.
Det innebär att brunnar kan sina vilket potentiellt kan drabba omkring en miljon personer som har enskilt vatten. Även den kommunala vattenförsörjningen påverkas. I vissa kommuner är man tvungen att se sig om efter reservvattentäkter för att garantera vatten i kranarna.
Nya investeringar i vattentäkter tillsammans med en sedan lång tid uppbyggd underhållsskuld i de kommunala vatten- och avloppsnäten lär ofrånkomligen innebära höjda VA-taxor i många kommuner. Intresseorganisationen Svenskt Vatten har i en färsk rapport spått att VA-taxorna kan komma att behöva fördubblas för att klara underhållsbehovet.
Även inom lantbruket krävs stora investeringar för att garantera vatten till både åkrar och djur. Brunnar behöver borras och dammar grävas.
Att hitta och bygga ut nya vattentäkter är den ena sidan av vattenbristen den andra är att använda det vatten vi har på ett smart sätt. Hushållningen måste bli bättre. Exempelvis läcker de kommunala vattenledningarna i snitt omkring 24 procent (2015) och så kan det naturligtvis inte fortsätta.
Eftersom vi har varit så bortskämda med vatten har vi använt vatten av dricksvattenkvalitet till nästan allting. Detta är ett slöseri som i stor utsträckning kan minimeras med enkla åtgärder som att vattna trädgården med uppsamlat regnvatten.
Även om kommande år skulle bli nederbördsrika och grundvattennivåerna återställs så måste både enskilda och samhället vidta åtgärder för att kunna hantera perioder av vattenbrist. Vatten är trots allt vårt viktigaste livsmedel.