"Jägarkåren har vildsvinsfrågan i sin hand"

Vildsvinsstammen har växt kraftigt under de senaste decennierna, inte minst i sydöstra Sverige. Under 00-talet beräknas populationen ha fördubblats var tredje år.

Västerviks kommun 19 oktober 2019 04:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Den ökade vildsvinsstammen har fått konsekvenser i form av ökade skador i jordbruk, trafikolyckor och trädgårdar. Samtidigt innebär tillgången på vildsvinen ett värde för miljön, markägare och jägare. Och inte minst för tillgången på klimatvänligt kött.

Det är viktigt att synliggöra de grundläggande konflikterna på området, samtidigt som de inte ska överdrivas. Konflikten mellan jordbruk och vildsvinsjakt är inte ny, även om den ökat med storleken på stammen. Den kan bäst hanteras i dialog och samarbete mellan jordbrukare och markägare.

 

Inte sällan ges jägarkåren skulden för vildsvinens expansion. Det är både rätt och fel. Tveklöst är de vinnare på en stor vildsvinstam, och det kan finnas enskilda jägare som gärna ser en så stor stam som möjligt. Men man ska komma ihåg att Sverige har en tradition där markägare och jägarkåren sköter förvaltningen av viltstammen. En form av frihet under ansvar, som markägare i regel tar på stort allvar.

Av alla stora viltarter i Sverige skjuts det flest vildsvin. Totalt fälls över 100 000 vildsvin, och i länet minst 10 000, per år. Det är runt hälften av populationen. Den kraftiga ökningen av populationen har avtagit och tillväxten är nu tämligen blygsam. I våra trakter, där svinen är väletablerade, har populationerna snarare minskat de senaste åren, även om årets väder och fodertillgång gett förutsättningar för viss ökning i länet.

 

Siffrorna avslöjar både att jägarkåren har frågan i sin hand och att den faktiskt tar ett stort ansvar för att inte stammen ska explodera. Det är idag faktiskt inte svårt att reglera storleken på vildsvinsstammen. Jakt tillåts dygnet runt och året om. 

Tekniska hjälpmedel som bildförstärkare och rörlig belysning är nu tillåtna. Vidare finns kunskap kring vilka djur som bör skjutas och när det bör göras. Man vet att stödutfordring i regel inte behövs, eftersom vildsvinen klarar sig bra ändå, samt vilka jaktmetoder, såsom åteljakt, som är effektiva.

 

En teoretisk lösning på konflikterna mellan olika intressen är en stam med bibehållen storlek, men på rätt plats. Problemet är att grisarna rör sig över stora ytor och flocken vid jakt gärna glider undan till grannmarker. Regelbunden avledningsutfordring kan vara en effektiv åtgärd för att hålla svinen borta från grödor och bebyggelse. Riktad jakt vid sädesfält likaså. Även lokala storjakter, som emellanåt sker i kommunen, kan vara en lösning.

Vildsvinsjakten är en tämligen krävande form av jakt. Eftersom djuren är nattaktiva kräver det i regel nattaktiva jägare. Alternativt många jägare på samma plats. Det kan bidra till viss motvilja i delar av jägarkåren. Vidare har markägarna inte något formellt ansvar för skadorna som vildsvinen orsakar på åkrar, golfbanor och trädgårdar.


Incitamenten för att skjuta vildsvin kan således behöva ökas. Hantering och försäljning av vildsvinskött är omgärdat av administration och hinder. Ett välkommet förslag från Livsmedelsverket kan snart minska hindren för jägarna att sälja köttet vidare. På politisk väg kan man också öka efterfrågan genom att servera mer kött i vården och annan offentlig verksamhet.

Men oavsett ekonomiska incitament så finns det mycket goda skäl för markägare och jägarkår att ta ansvar för populationen, både avseende storlek och lokalisering. I grunden handlar det om att värna förtroendet för viltvårdsförvaltningen, och med den sin egen makt över jakten.

Kommentera
Läs mer!

Insändare: Vår art är en katastrof för planeten!

Vår art är en katastrof för planeten!

Insändare: Ett oerhört förakt för våra rovdjur

Ett oerhört förakt för våra rovdjur
Visa fler
Ämnen du kan följa