Ska man göra något ska man göra det ordentligt. Det är grundmurat sund inställning och gäller i högsta grad mottagningen av människor som kommer till Sverige. Säkert är att det finns många värre platser att komma till, men ingen kan säga att det fungerar tillfredsställande i dag.
De senaste veckorna har flera saker som behöver förbättras vädrats i offentligheten. Bristen på stöd för dem som läser Svenskundervisning för invandrare (SFI) är en sådan. Det är inte någon hemlighet att många som kommer till Sverige kommer från delar av världen där läs- och skrivkunskaperna är högst bristfälliga. Förutsättningarna för dessa människor att klara av SFI-utbildningen är som bäst små.
Behovet av speciallärare för nyanlända är uppenbarligen underskattat. På många orter runtom i Sverige är speciallärarna till för den vuxenutbildning som sker inom ramen för Komvux. Det stöd som de nyanlända behöver får de först om de tar sig igenom SFI och därefter börjar på Komvux. För många är systemet utformat på ett sätt som gör det till en väldigt lång process att lära sig grundläggande svenska. Så ska det inte behöva vara.
Ulla Hamilton, moderat borgarråd i Stockholm, gick i onsdags ut med en debattartikel i Dagens Nyheter där hon påtalar att en tidsgräns för SFI skulle vara skadligt för många som annars kunde kombinera studierna med arbete. Utspelet var riktat mot den utredning som ska presenteras för regeringen i höst.
Arbete är en oslagbar väg in i ett samhälle. Det ger ovärderliga språkliga och sociala färdigheter, insikter i hur samhället man nu lever i fungerar och en känsla av delaktighet i samhället som aldrig får underskattas. De system vi har för att hjälpa människor in i samhället får aldrig innebära att de hindras från att arbeta om de har möjlighet till det. Den största förtjänsten med arbetslinjen är just att den inom sig även rymmer en social dimension. Det gäller för alla, oavsett hur länge man har bott i Sverige.
Ett annat problem med SFI:n är jämställdheten. För en månad sedan presenterade Jenny Rosén, forskare vid Örebro universitet, sin forskning på en internationell konferens. I den visas att föreställningar om jämställdhet och genus är avgörande för definitionen av svenskar och invandrare. I SFI-utbildningen framställs jämställdhet som något svenskt och Sverige blir ett slags jämställdhetsutopi. Roséns forskning visar på att det skapar svårigheter att ta upp problem i Sverige och att en situation uppstår där det framstår som att svenskar inte kan lära sig någonting av invandrare.
Det finns mycket som kan göras bättre när det gäller hur vi tar emot människor som kommer till Sverige. En introduktion till Sverige som lägger käppar i hjulet för den faktiska integrationen är inte mycket värd. Därför ska vi också försöka göra det bättre. För om vi ska göra det så ska vi göra det bra.