I den bästa av världar skulle skolk inte förekomma. Men då både elever, lärare och skolförordningar aldrig någonsin kommer bli helt felfria eller fullkomliga - så resulterar bland annat sådant som skoltrötthet, mobbning, privata problem och lättja i att elever skolkar. Därför måste skolan ha medel att sätta emot skolket när det uppkommer. Då gäller det att det tas snabba och handfasta grepp för att utreda om det finns någon problematik bakom skolkandet och om så skulle vara fallet - att barnen, ungdomarna och deras föräldrar tar tag i problemen eller får den hjälp som behöver sättas in.
Skolans huvuduppgift är givetvis att förmedla kunskap och uppmuntra till lärande. Det är kunskapen som ska mätas i enskilda betyg, inte närvaro och hur social man är. Däremot ska skoleleverna ges så goda möjligheter som möjligt att klara av kunskapskrav och mål som skolan har. Genom att skolka minskar chanserna att klara krav och mål på bästa möjliga vis. Ingen elev hjälps framåt av ett system som inte tar itu med ogiltig frånvaro. För att ytterligare förstärka skolans inställning till skolk är det ett mycket gott förslag regeringen nu kommer med, att skriva in skolk i terminsbetyget. Detta har inte minst ett signalvärde - elever och vårdnadshavare får se det svart på vitt. Förhoppningsvis leder denna reform i sig själv till minskat skolk - i synnerhet sådant som inte har några allvarligare orsaker.
Det finns givetvis de som utan att blinka kritiserar reformen, utbildningsminister Jan Björklund målas upp som en tämligen osympatisk major utan känsla för den svage eleven. Det är att göra debatten både platt och osaklig.
Givetvis ställer den populistiske S-ledaren Håkan Juholt om sitt partis kurs i frågan. Före valet slöt dåvarande skolpolitiske talespersonen för S, Ylva Johansson, upp bakom regeringens skolkförslag. När Juholt intervjuades i Svenska Dagbladet i går blev han "fruktansvärt upprörd" och menade att förslaget leder till att man skuldbelägger den som skolkar.
Miljöpartiets talesperson i skolfrågor, Jabar Amin, var inne på samma linje när han intervjuades i gårdagens Morgoneko. "Barn ska bedömas utifrån de mål som de når, inte efter vilket beteende de har", sa han och vidare kommenterade han att förslaget "sänker redan utsatta barns förtroende, det skuldbelägger barn."
Det finns säkert tusentals olika skäl till skolk. Men alla barn och ungdomar som skolkar gör det inte för att de mår dåligt eller blir mobbade, det är fel att på förhand tycka synd om alla skolkare.
Självklart ska skolan uppmärksamma skolk direkt. När lärare och annan skolpersonal ser att elever inte är närvarande där och när de ska vara på plats - ska givetvis föräldrar underrättas snarast möjligt. Och vid upprepat skolk ska det utredas vad som är roten till skolket. Detta förslag om inskrivning av skolk är ett komplement till detta - inte en universallösning i sig själv.
Frågan om inskrivning av skolk i betygsdokumentet är inte det minsta dramatisk - det handlar om att visa att vuxenvärlden bryr sig. För att citera Jan Björklunds vid det här laget uttjatade men ack så riktiga slagord - att ställa krav är att bry sig.