Svenska traditioner och svensk kultur dissekeras och debatteras sönder och samman - somliga hävdar till och med att sådant inte finns. Kristna kyrkor, samfund, präster, pastorer och värderingar har granskats och fått stå ut med kritik i massmedier och i politiska sammanhang under lång tid. Att förfäkta reell valfrihet i familjepolitiken och kräva avskaffade pappamånader och att anse att de religiösa samfunden själva ska avgöra om de accepterar vigsel mellan homosexuella, framställs inte sällan som höjden av en bakåtsträvande syn på medmänniskor. Men det finns onekligen annat som kräver ökad granskning och kritik.
Så utsätts islam för kritik och islamistiska extremister försöker tysta det öppna samhället, vi har sett det i Danmark efter Muhammedkarikatyrerna och här i Sverige efter Vilks rondellhund. Så har medier, opinionsbildare och politiker fortsatt att tassa runt en av de växande trosinriktningarna i Sverige, för att inte uppröra, såra eller utmåla den som intolerant. Sådant kan spela främlingsfientliga krafter i händerna, har det sagts.
När SVT i onsdags sände Uppdrag granskning om ett antal moskéer och imamers syn på kvinnor och på mannens roll i äktenskapet drogs ridån upp för något som det inte talats särskilt mycket om i den allmänna debatten tidigare.
Programmet skildrade två kvinnor som med niqab (heltäckande slöja) sökte råd i fyra frågor. Några av siffrorna som framkom i SVT:s Uppdrag granskning: Nio av de tio undersökta moskéerna uppger att de godkänner månggifte, sex av tio svarar ett tydligt ja på frågan om en kvinna måste ha sex med sin man mot sin vilja, sex av tio svarade nej på frågan om kvinnan borde polisanmäla sin man för misshandel, två av tio var osäkra.
Han heter Abdul Rashid Mohammed och är imam vid Göteborgs moské, en moské som sponsras av Saudiarabien. När han konfronteras inför kamera, ges helt andra svar än när kvinnorna talar med honom avskilt, då han inte känner till att de har en dold kamera med sig. Officiellt gäller ett, bakom lyckta dörrar och inför två kvinnor är det andra regler och värden som lyfts fram.
Det är lika osmakligt som när kvinnan uppmanas att inte polisanmäla när hon uppges ha blivit slagen av sin man eller när hon får berättat för sig att de enda gångerna en kvinna kan neka sin man sexuellt umgänge är när hon är sjuk eller har mens. Känslan av att dessa muslimska kvinnor ska fortsätta leva i ett parallellsamhälle där männen styr, förstärks. Och frågan infinner sig hur rådgivande imamer ställer sig när annan brottslighet kommer på tal - är det locket på och accepterande då också? Organisationerna och dess ledare ska granskas, precis som i andra delar av samhället. Det är enbart välgörande när sådant här dras fram i ljuset.
SVT uppger att Islamiska rådet har kritiserat onsdagens program, som de menar spelar "högerextrema rakt i händerna". Det är ett både skrämmande och pinsamt resonemang och säger förmodligen en hel del om förhållningssättet till grundläggande värden i en demokrati. Att uppmärksamma acceptans eller uppmaningar till att bryta mot svensk lagstiftning och att synliggöra uppenbara kränkningar av medmänniskor är oerhört viktigt.
Vilka fler ljusskygga värderingar döljs, kan man undra? Hur betraktas sådant som demokrati, homosexualitet, fri- och rättigheter och kriminalitet? Det är onekligen på tiden att denna växande trosinriktning granskas.