I dagens VT går att läsa om att Polisen inte hinner med att utreda ungdomsbrott i den takt som är önskvärd och lagstadgad. Detta är naturligtvis djupt beklagligt. Dock är det inte
poliserna och utredarna som ska lastas för detta, utan de som tilldelar polisen och rättsväsendet resurser. För orsaken är, som så ofta när det gäller statens primära uppgifter - sådant som rättsväsende och försvar - för små resurser.
Poliser som har inre tjänst har under sommaren behövts i yttre tjänst. Detta är ingen egendomlig eller förkastlig prioritering, snarare tvärt om. När det behövs fler poliser ute på stan eller på bygden, är det givet att de ska lämna utredningsskrivborden och ge sig ut och slå vakt om lugn och ordning. Det beklagliga är däremot att polisen uppenbarligen inte har resurser nog till att möta det extra yttre tryck som uppstår under några sommarmånader och samtidigt inte tillräckligt klara av de mer löpande uppgifterna - så som utredning av brott.
Utredningstempo och uppklaringsfrekvens av brott begångna av ungdomar är särskilt viktigt att uppmärksamma. Precis som förundersökningsledaren Lennart Svennerstad konstaterar i artikeln i dagens tidning, minskar risken för unga att fortsätta på den kriminella banan om brotten upptäcks tidigt och klaras upp.
Det visar också hur samhället ser på brottslighet och att samhälle och vuxenvärld reagerar. Om ingen bryr sig om att det klottras på tågen, så klottras det mer. Om ingen bryr sig om att följa upp bilstölder eller misshandelsfall, ökar risken att samma människor gör om brotten igen - det är enkel matematik.
Säkerhets- och trygghetsfrågor har en given plats på den politiska dagordningen. Dessvärre prioriteras sådana spörsmål allt som oftast ner till förmån för direkta plånboksfrågor. Men människor oroas likväl av våld och kriminalitet, av att inte känna sig säkra och trygga. Den oron måste tas på allvar.
Säkerhet, rättsväsende och trygghet, sådana frågor uppfattas inte sällan som hårda, det blir fokus på regelverk och lagar, straff och fängelser. Men i grunden är det tvärt om. Att kräva effektiva och snabba rättsprocesser, hårdare straff, synliga och tillgängliga poliser och ökade resurser till den svenska polisen är i främsta ledet att värna de mjuka värdena i samhället. Det är att värna om tryggheten i våra hem och vår vardag, att värna varandras integritet och att värna omsorgen och respekten för vår nästa.