Ledare: Verklighetens skola

Alla kan inte bli superlärare. Men förutsättningarna för att fler ska kunna bli det, kan bli bättre.

Västervik2010-02-13 00:00
Ola Mårtensson
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Sedan den "nya" lärarutbildningen sjösattes i början av 2000-talet har den varit omdiskuterad. Studenter har vittnat om allmänt flum, otillräckliga kurser och om att utbildningen i att sätta betyg varit undermålig, bara för att nämna några exempel. Utbildningen har helt enkelt inte gjort studenterna redo för den stora utmaningen, att möta elever som lärare, när de examinerats på lärarhögskolan.I måndags kommenterades den största förändringen här i positiva ordalag: att de som undervisar på lågstadiet ska få ett tydligare fokus på färdigheterna läsa, skriva och räkna. Och att dessa inte ska kunna välja bort somliga av de sex ämnen som undervisas i lågstadiet. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Inskränkt valfrihet för studenterna, ropar somliga kritiker. Men om verklighetens skola önskar lärare som har de "gamla klassiska" klasslärarkunskaperna, då är en 1-3 lärare utan kompetens i matematik de facto inte utbildad för uppgiften. Således måste utbildningen anpassa sig efter de verkliga förhållandena på skolorna.Det fanns många skäl till att se över lärarutbildningen. Men det absolut viktigaste skälet är för att säkra att barn och ungdomar får så bra lärare som bara är möjligt. Regeringens proposition är ett steg i den riktningen.