När studien Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga (UngKAB09) presenterades i går framkom ett antal alarmerade siffror och konstateranden, som går att ta del av på nyhetsplats i dagens VT. Men några intressanta uppgifter: Av drygt 15 000 personer i åldrarna 15-29 år som deltog i studien framkom det att allt färre använder kondom vid samlag - tron på att kvinnan skyddar sig med p-piller mot oönskade graviditeter är stor. Således nonchaleras risken för att smittas av könssjukdomar och sexuellt överförbara sjukdomar som hiv - som faktiskt i dag är obotligt.
Föga förvånande konstaterades återigen sambandet mellan grad av alkohol- och drogpåverkan och ökat risktagande i att inte skydda sig vid samlag. Det framkom också - vilket är oerhört skrämmande - att hela 46 procent av kvinnorna i studien har blivit utsatta för sexuella handlingar mot sin vilja.
Det går givetvis att ropa på fler och effektivare insatser i skolan. Det är alltid enkelt att lägga ansvaret på någon institution. Kanske är det trots allt rimligt att kräva mer av skolan - men då ska det konstateras, att merparten av skolans lärare inte har någon utbildning i sex- och samlevnad.
I grunden handlar detta dock om attityder både gentemot sig själv och omgivningen, om sådant som självkänsla och grupptryck, om etik och relationer. Det gör frågan så mycket större än att endast handla om sex och ungdomars sexuella beteende. I skolans hägn ska givetvis detta finnas med i de befintliga skolämnena men det ska tjäna som ett komplement till vad ungdomar får med sig hemifrån.
Vi lever utan tvekan i en tid då nakenhet, yta och sex formligen cirkulerar runt oss dygnet runt. Arenor för reflektion kring respekt och etik möter inte den genomsnittlige tonåringen på samma vis i vardagen. Detta gör naturligtvis att uppgiften för en vuxenvärld som växte upp i en helt annan verklighet - både beträffande tillgång på information och inställning till sex - blir allt svårare. Mer än någonsin krävs av föräldrar att våga ta tag i de svåra samtalen med sina barn och ungdomar.
I främsta ledet rör detta sig om något som är väldigt privat, något som borde diskuteras och talas om i hemmen. Det går givetvis inte att lyfta ut attityderna till sex i ett separat välavgränsat ämne, de är intimt sammankopplade med hela vår värderingsskala. Och det är något som grundläggs redan i väldigt unga år. Ansvaret ligger inte på någon annan än på dem som satt barnen till världen. Det torde i första hand vara föräldrars uppgift att uppfostra sina barn och ungdomar kring dessa grundläggande värderingar.
Det finns många riktningar att vandra åt - kärleken, sexualiteten och livet självt kan ta olika svängningar genom livet. Men för att rusta en människa för framtiden bör värderingarna om respekten för vår nästa och oss själva, om våra livs skörhet, ta sitt avstamp hos de som givit oss liv - hos föräldrarna.