LEDARE: Vem ansvarar för barnen?

Detta paradoxala förhållande ifrågasätter juristen och debattören Madeleine Leijonhufvud . Hon säger i en debattartikel i Dagens Nyheter att lagstiftningen bör ses över. Kanske borde rättssamhället kunna straffa supande föräldrar. Frågeställningen är intressant och mycket aktuell. I veckan har barnperspektivet dykt upp i flera nyhetssammanhang. Till exempel har Barnombudsmannen kommit med en rapport som säger att många tandläkare i sin yrkesutövning hittar barn som far illa i hemmet, men att detta sällan eller aldrig leder till åtgärder. Frågan är förstås vad det skulle vara för åtgärder. Det som ligger närmast till hands är att samhället går in med hjälp av sociallagen och tar hand om barnet. Men precis som Barnombudsmannen själv tidigare slagit larm om är rättsäkerheten för barn som tas om hand inte heller betryggande. Tvångsvård av barn är en åtgärd ofta misslyckas. Bristen på lämpliga familjehem är alltför uppenbar. Ofta klumpas barn med olika stödbehov ihop på ett sätt som snarare skadar än hjälper. Många hamnar ur askan i elden. Det är ofta här argumentationen tar slut. Leijonhufvud har rätt i att föräldrar som försummar sina barn och utsätter dem för fara borde få känna av samhällets sanktioner. Å andra sidan kan ingen visa på att det skulle hjälpa barnen. Samhället har inga verktyg som möjliggör ett effektivt hanterande av situationen. Den goda viljan fastnar i ett moment 22. Förslaget att straffa föräldrar kommer med säkerhet möta motstånd. Det allmänna rättsmedvetandet ser fortfarandet hemmet som en fristad där den vuxne ska få göra som den vill. Men samtidigt bör man hålla debatten levande om vem som har ansvar när barn far illa. För vilket skydd har egentligen barn med den nuvarande lagstiftningen. Och hur många missbrukar- och kåkfararkarriärer hade kunnat undvikas om samhället blev bättre på att skydda barn mot dysfunktionella miljöer? Om inte det moraliska ansvaret är argument nog finns det pengar att spara.Medan jurister och läkare diskuterar hur man bäst kan upptäcka och hjälpa får man inte glömma att alla medborgare har ett ansvar att se sina medmänniskor. Civilkuraget att fråga hur det står till är den bästa medicinen mot sociala problem. En del vuxna är helt klart i behov av att tillrättavisas för att bli bättre föräldrar. Även om de inte gillar det i stunden kanske det påverkar dem positivt i längden. Precis som barn behöver vuxna gränser.

Ledare: Vem ansvarar för barnen?

Svensk lag straffar den som köper en TV men inte anmäler det till myndigheterna inom tre veckor. Däremot straffar lagen inte den som vid upprepade tillfällen super sig full när han eller hon har ansvaret för småbarn.