Det gäller SVT:s nyligen lanserade nyhetsapplikation. Inom loppet av några få dagar hade den seglat upp som landets mest nedladdade app och har av många mötts med stående ovationer. Det är fullt förståeligt med tanke på att den bäst kan beskrivas som en såväl kvalitativ som användarvänlig nyhetssajt. Så, vad är då problemet som får landets dagstidningar att samlas i protest?
Innan public service-bolagen lanserar en ny tjänst av större betydelse så måste den genomgå en så kallad förhandsprövning. Prövningen avgör om tjänsten främjar public service-bolagens uppdrag i det allmännas tjänst samtidigt som man säkerställer att den inte påverkar marknaden nämnvärt. Någon sådan prövning har i det här fallet inte gjorts och nyhetsappen ställer onekligen public service-uppdragets gränser på sin spets.
Ska statlig media erbjuda en tidningssajt som uppenbart stjäl marknadsandelar i en tid då dagspressen arbetar närmast febrilt för att finna digitala betalningslösningar som fungerar? Förvisso kan man argumentera för att även statliga medier ska ligga i tiden – med allt vad det innebär – men är samtidsanpassningen möjlig att motivera om det i förlängningen innebär att dagstidningarnas existens äventyras? Inte minst om man betänker att statlig media, med hjälp av tv-avgiften, finansierar sin verksamhet genom tvång. Dagspressen får istället förlita sig på betalande prenumeranter, ett förtroende som till skillnad från public service och likt partiernas förhållande till väljarna, måste vinnas varje dag.
Nog kan man anse att dagspressen här talar i egen sak som en obestridlig part i målet – det är sant och ska inte förnekas. Många tidningshus, däribland vårt eget, ägs dock av stiftelser som inte har några andra vinstintressen än att garantera tidningarnas opinionsbildande uppdrag, eller den goda journalistikens fortlevnad för kommande generationer.
Diskussionen om public services befogenheter är därför en fråga om det öppna samhället. Om public service fortsätter att ge sig in i orättfärdig konkurrens med dagspressen, kommer den redan ansträngda tidningsbranschen att bli allt svagare. Dagstidningarnas röster blir då tynande, för att slutligen tystna. Då upphör den lokala pressen att existera och kvar finns då bara de statliga nyhetsförmedlarna som inte behöver bekymra sig det minsta om prenumeranter eller kommande annonsintäkter. Det må vara en dystopisk syn på tidningsbranschens framtid. Samtidigt är det just den utveckling som public service påskyndar genom att förmedla konkurrerande tjänster i de digitala mediernas tidevarv, vilket knappast kan vara förenligt med sändningstillståndets ambitioner att värna mångfald och konkurrerande intressen.
På torsdag väntas regeringen ge Myndigheten för radio och tv i uppdrag att utreda public service-bolagens marknadspåverkan. Om så blir fallet bör nyhetsapplikationen granskas särskilt. Dagstidningarnas öde vilar dock i första hand inte i några beslutsfattares händer, utan hos er läsare. Ni kan göra en insats för mångfalden i medielandskapet genom att fortsätta stötta er dagstidning. Dagstidningarna kommer i sin tur att göra allt som står i deras makt för att fortsätta vinna ert förtroende, dag för dag.