Europaparlamentsvalet är världens näst största demokratiska val, endast slaget av det indiska. Under söndagen pågår även presidentvalet i Ukraina, det första sedan revolutionen på Majdan. Utfallet i de båda valen kommer att få avgörande konsekvenser för de närmaste åren i Europa.
Allt talar för att valdeltagandet ökar hemmavid, förutom i Västervik. Här har förtidsröstandet minskat i förhållande till föregående Europaparlamentsval. Hur mycket förståelse en människa än må ha för att Europapolitiken är snårig, komplex och en smula obegriplig för den oinvigde, är det en lika trist som besynnerlig avvikelse. Ty är det något som Tjustbygden varit genom historien, så är det medveten om världspolitiken.
Inte övertygad? Utmärkta bevis för att världen faktiskt letade sig hela vägen till de småländska skogarna, finner man i den tidning du nu läser. Under den senare delen av 1800-talet blossar intresset för utlandsbevakning upp på allvar i Västerviks-Tidningen. Med förfärat intresse följer man bland annat Slesvigska kriget mellan Danmark och Preussen, 1864.
Tidningen tar tydligt parti för grannlandet och fördömer den preussiska aggressionen. Agget mot den tyska imperiepolitiken skulle leva in i det kommande decenniet. När Frankrike förklarar det snart enade Tyskland krig i juli 1870, ställer sig tidningen omedelbart på fransmännens sida. Delvis med den uttryckliga förhoppningen om att en fransk seger även skulle bli Danmarks. När Paris några månader senare kapitulerar sörjer redaktionen och konfliktens förödelse liknas vid ett ”vandaliskt barbari”.
Tyskland segrar, men den bräckliga freden banar ofrånkomligen vägen för det första världskriget. I många avseenden var det globala blodbadet en kamp om två samhällsidéer som av Thomas Mann skulle sammanfattas i den västerländska civilisationen och den tyska kulturen. Mer konkret ställdes västvärldens fördemokratiska parlamentarism, liberalism och frihandelstradition mot det preussiska arvet av enväldiga monarker, konservatism och ekonomisk planering. Centralmakterna besegras och demokratins genombrott är snart ett faktum. Åtminstone i några decennier, innan de auktoritära krafterna återfår sitt grepp om Europa. Västerviks-Tidningen följer spänt det händelseförlopp som leder fram till den ödesdigra dagen i september 1939.
Hur kommer det sig då att omvärldsintresset var så påtagligt i Tjust, som ligger långt bort från platserna där svunna seklers världshistoria utspelat sig? Möjligen misstar man sig lätt om bygdens isolering. Tills för bara några decennier sedan var inte havet en barriär som separerade människor ifrån varandra, utan en farled som band den småländska kusten samman med kontinenten.
Västervik hade som utpräglad sjöstad en berest och omvärldsmedveten befolkning. Med fartygen kom inte bara dyrbar last, utan också nyheter från platserna dit sjömännen rest. Eftersom det var en sjöstad, var det också en handelsstad som redan då var beroende av världsmarknaden och dess förändringar. Dessutom hade dåtida näringslivsprofiler som Emil Häggblad och Erik W. Tillberg tillbringat längre tidsperioder utomlands, innan de slog sig ned i Västervik. De visste att bygdens framgångar låg i befolkningens kunskap om världen.
Även i dag är bygdens välmående avhängigt omvärlden, vare sig vi talar om det lokala näringslivets förutsättningar eller säkerheten i vårt närområde. Under den kommande mandatperioden kommer det utspelas bataljer i Europaparlamentet som kan äventyra bådadera.
När parlamentets liberaler, konservativa och kristdemokrater gör sitt yttersta för att värna den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor – som är det bästa med unionen – går vänstern till val på att införa sociala protokoll som kommer försvåra möjligheten för människor att arbeta i andra medlemsländer. Det är början på en union som bygger mindre på ekonomisk tillväxt, men desto mer på socialistiskt motiverade regleringar – vare sig bygdens företag eller befolkning skulle vinna på en sådan utveckling.
Den europeiska vänstern gör även sitt yttersta för att stoppa TTIP, det långtgående frihandelsavtalet mellan EU och USA. Avtalet förväntas få ekonomiska effekter nog att ta kontinenten ur krisen men är inte bara en fråga om intäkter, det är en fråga om säkerhet. En fråga om att försvara den västerländska traditionen av fria och demokratiska samhällen mot den rödbruna ideologi som tagit greppet om Ryssland. En konflikt som inte är helt olik den mellan det västerländskt liberala och preussiskt reaktionära under världskriget, om än fast vi får hoppas att det blir fred i vår tid.
Den bästa garantin för att det ukrainska tumultet inte sprider sig mot Östersjön, är att stärka den transatlantiska vänskapen genom att ro frihandelsavtalet i hamn.
TTIP och de sociala protokollen är bara två exempel på hur världens affärer fortfarande angår Tjust. Genom att rösta i morgondagens val, kan kommuninvånarna däremot visa att bygdens åsikter även angår världen bortom Västervik.